Artikel Koldioxidupptag i krossad betong

Den här förstudien har rådande kunskapsläge och befintliga data kring koldioxidupptag i krossad betong genom karbonatisering med fokus på ”passiva” åtgärder/hantering av krossad betong i anläggningsprojekt. Detta för att maximera upptaget av CO2 direkt i projekten utan ytterligare energikrävande industriella processer.

Projektet visar att det finns en stor outnyttjad potential för karbonatisering och att 10-30 kg extra CO2 per ton krossad betong skulle kunna bindas relativt enkelt (passivt).

Vad man behöver göra med betongen är att:

- krossa i så fina fraktioner som möjligt (helst ca 0-10 mm)

 - sortera/sikta i sorterade fraktioner med liknande storlek

- förvara krossen utomhus utan packning och lagom fuktigt (RF ca 60%) ca 3-6 månader

Förstudien ger också förslag på hur krossad betong skulle kunna användas mer i både temporära och permanenta konstruktioner i anläggningsprojekt. Förutom att lagras temporärt på plats i sorterade luftiga högar innan fortsatt återvinning skulle krossad betong kunna användas både temporärt och permanent i tillexempel gabioner (burar eller korgar av ståltråd) till stödmurar och bullervallar eller som ytmaterial i slänter nära vägar och broar.

I dag råder dock osäkerhet i mängden lagrad CO2 med bristfällig kontroll på ursprunglig karbonatiseringsgrad innan krossning och det finns inget färdigt regelverk eller några riktlinjer för CO2-upptag i bygg- och anläggningsprojekt (kolsänkor). Regelverket kring kolsänkor, klimatkalkyler, rapportering av CO2-upptag och koldioxidkrediter är fortfarande under utveckling.

Det långsiktiga målet med koldioxidupptag i krossad betong är att minska klimatbelastningen från anläggningsprojektet genom att permanent binda CO2 från atmosfären i den krossade betongen som sedan används i projektet.