Projekt 14156 – Avslutat Koldioxidupptag i krossad betong – förstudie anläggningsprojekt

I Sverige uppstår idag ca 2 miljoner ton krossad betong per år vid rivning och ombyggnad av
gamla hus och anläggningar. Ungefär 2/3 av dessa massor används oftast som lågvärdiga
fyllnadsmassor eller underbyggnad till vägar i en sluten miljö där CO2 transporteras långsamt
vilket leder till mycket långsam eller ingen karbonatisering.

Detta innebär i praktiken att det finns en outnyttjad potential (ca 50 kg CO2-upptag per ton krossad betong) eller totalt ca 100 000 ton CO2 per år i Sverige som idag inte utnyttjas fullt ut.

Resultaten från denna förstudie indikerar att 10-30 kg extra CO2 per ton krossad betong skulle kunna bindas relativt enkelt (passivt) om betongen:
- krossas i så fina fraktioner som möjligt (helst ca 0-10 mm)
- sorteras/siktas i sorterade fraktioner med liknande storlek
- förvaras utomhus utan packning och lagom fuktigt (RF ca 60%) ca 3-6 månader

Resultaten från förstudien visar dock en stor spridning (osäkerhet) i lagrad mängd CO2 per ton krossad betong i de försök och mätningar som hittills gjorts runt om i världen. I många av
studierna har man tyvärr haft bristfällig kontroll på ursprunglig karbonatiseringsgrad innan
krossning och/eller innan mätning av lagrad mängd CO2 påbörjats. Det har också konstaterats att en stor mängd riktigt fina fraktioner ”försvinner” okontrollerat som damm under själva
krossningen och hanteringen av den krossade betongen (ca 20% av den ursprungliga mängden bindemedel). Dessa fina fraktioner har störst potential att binda mycket CO2 på kort tid och borde också tas om hand för ett ökat kontrollerat CO2-upptag i krossad betong.

Förstudien ger också förslag på hur krossad betong skulle kunna användas mer i både
temporära och permanenta konstruktioner i anläggningsprojekt. Förutom att lagras temporärt på plats i sorterade luftiga högar innan fortsatt återvinning skulle krossad betong kunna användas både temporärt och permanent i tillexempel gabioner till stödmurar och bullervallar eller som ytmaterial i slänter nära vägar och broar.