Artikel Mät produktiviteten i byggprojekt
NCC har låtit ta fram produktivitetsmått för byggprojekt för branschen. Byggindustrin har under lång tid varit utsatt för kritik för bristande produktivitetsutveckling. En brist som identifierats är att det saknas pågående forskning kring produktivitetsmätning i byggandet i Sverige, något som har initierat detta projekt.
Projektet visar produktivitetsmått för framdriften av delprocesser i ett byggprojekt och jämförelser av dessa utifrån olika perspektiv såsom byggdel, byggnad och projekt.
En bärande del i projekt var inventeringen av produktivitetsmått som genomfördes genom intervjuer med personer på olika nivåer med tydlig bas i företagens produktion. Totalt genomfördes 15 intervjuerna med 3 personer/roller (företagsledning, avdelningschef och platschef) på de 5 företag som deltog i projektet. Underlaget har vidareutvecklats genom diskussioner i referensgruppens.
I rapporten presenteras mer än 40 olika produktivitetsrelaterade mätetal som identifierats under intervjuerna. De identifierade måtten baseras på de kvantitativa eller kvalitativa uppföljningarna som plastledningen i varierande grad utför, och kan delas in enligt kategorierna kostnad, tid, resurser, kvalitet, arbetsmiljö och kultur.
För att få en större nytta samt möjliggöra en värdeskapande användning av produktivitetsmått, såsom görs i andra industrier, presenteras ett ramverk och system för mätningarna, som exemplifierats. I ett första steg föreslår projektet användandet av de identifierade måtten satt i ramverksstrukturen.
I ett andra steg för att byggföretag kontinuerligt och strukturerat ska förbättra produktiviteten föreslår projektet att måtten behöver placeras i ett prestationsmätningssystem (PMS). Genom att använda mätetal samt förstå relationen mellan mätetalen från olika delar kan resultat användas i erfarenhetsåterföringssyfte såväl för det enskilda projektet som högre upp i en organisation.
Några slutsatser/observationer är:
- Det är ingen brist på mått direkt eller indirekt relaterade till produktivitet men företagsgemensamma standar och system för koppling saknas.
- Egenmätning och registrering av mätetal bland yrkesgrupper förkommer sällan, där rådande lönesystem och organisation (kombination av YA och UE) är en utmaning.
- Systematisk återkoppling av mätetal för kunskapsöverföring mellan projekt saknas.
- En utmaning och förslag till fortsatt arbete är att utveckla likare/korrelationsfaktorer för att möjliggöra jämförelse mellan projekt, företag och för kunskapsöverföring mellan projekt.
Slutrapport
Kontakt
- Torbjörn Ilar NCC ilar@ltu.se