Projekt 14515 – Avslutat Branschgemensam analys av krav på energihushållning
Sammanfattning
Sverige står inför omfattande förändringar av byggregelverket till följd av implementeringen av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Boverkets föreslagna föreskrifter om energihushållning innebär både nya kravnivåer och en ny beräkningsmetodik, där energiprestanda normaliseras utifrån kategoritypiska brukarantaganden. Syftet med detta projekt har varit att analysera hur dessa förändringar påverkar energiprestanda, marginalen till energikrav samt konsekvenser för olika byggnadstyper ur ett entreprenörsperspektiv.
Resultaten visar att införandet av den nya beräkningsmetodiken inte entydigt leder till skärpta energikrav i nästa steg av regelutvecklingen. För flerbostadshus är marginalen till energikrav i huvudsak sett oförändrad mellan BBR29 och BFS 20xx:A26, medan kraven skärps något vid införandet av nollutsläppsbyggnader enligt BFS 20xx:A28, särskilt i kallare klimat.
För skolor reduceras marginalen till energikrav markant redan i nästa regelsteg, vilket till stor del kan kopplas till otydligheter i de kategoritypiska antagandena för internlaster, men även till högre antaganden för tappvarmvatten och krav på inomhustemperatur.
För äldreboenden ger de schabloniserade antagandena om ventilation upphov till relativt stora marginaler till kravet, trots att faktisk drift ofta innebär högre luftflöden och behov av komfortkyla.
Studien visar att normalisering till kategoritypisk användning innebär en risk för att energiprestandakraven i ökande grad frikopplas från faktisk energianvändning i byggnader med verksamheter som avviker från standardiserade antaganden. Detta gäller särskilt för skolor och äldreboenden.
Otydligheter i remissen kring hur vissa indata ska tolkas, exempelvis internlaster och driftstid, skapar ett betydande tolkningsutrymme vilket kan leda till stora skillnader i beräknat utfall. Det finns en risk att kraven kan resultera i mindre energieffektiva lösningar, mindre effektiv ventilation och mindre innovation.
Resultaten visar att införandet av den nya beräkningsmetodiken inte entydigt leder till skärpta energikrav i nästa steg av regelutvecklingen. För flerbostadshus är marginalen till energikrav i huvudsak sett oförändrad mellan BBR29 och BFS 20xx:A26, medan kraven skärps något vid införandet av nollutsläppsbyggnader enligt BFS 20xx:A28, särskilt i kallare klimat.
För skolor reduceras marginalen till energikrav markant redan i nästa regelsteg, vilket till stor del kan kopplas till otydligheter i de kategoritypiska antagandena för internlaster, men även till högre antaganden för tappvarmvatten och krav på inomhustemperatur.
För äldreboenden ger de schabloniserade antagandena om ventilation upphov till relativt stora marginaler till kravet, trots att faktisk drift ofta innebär högre luftflöden och behov av komfortkyla.
Studien visar att normalisering till kategoritypisk användning innebär en risk för att energiprestandakraven i ökande grad frikopplas från faktisk energianvändning i byggnader med verksamheter som avviker från standardiserade antaganden. Detta gäller särskilt för skolor och äldreboenden.
Otydligheter i remissen kring hur vissa indata ska tolkas, exempelvis internlaster och driftstid, skapar ett betydande tolkningsutrymme vilket kan leda till stora skillnader i beräknat utfall. Det finns en risk att kraven kan resultera i mindre energieffektiva lösningar, mindre effektiv ventilation och mindre innovation.
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Projektansvarig
- NCC Sverige AB
Projektledare
- Eva Grill eva.grill@ncc.se