Projekt 12273 – Avslutat Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen, Etapp D: Beständighet hos täthetslösningar

Lufttätheten hos en byggnad skapas genom att ha lufttäta skikt med lufttäta skarvar och genomföringar. I många byggnader skapas lufttätheten huvudsakligen genom ett flexibelt material, såsom plastfolie. Plastfolien skarvas antingen genom häftning, klämning, eller med hjälp av skarvmassa, skarvband eller tejp. Både plastfolien och skarvmaterialen åldras med tiden, vilket kan medföra att lufttätheten hos byggnaden försämras. Detsamma gäller för skarvar och genomföringar i massiva konstruktioner. Åldringen hos materialen beror på olika faktorer såsom värme, kyla, fukt, sol (UV-strålning), syre, ozon, kemikalier och mekanisk påverkan. Dessutom kan de olika materialen som bildar det lufttäta skiktet påverka varandra, till exempel genom vandring av mjukmedel. Kunskap om hur lufttätheten hos en byggnad förändras med tiden är mycket efterfrågad.

Utifrån de resultat som erhållits i det här projektet dras följande slutsatser:
- Det är möjligt att bygga konstruktioner med plastfolie som tätskikt och bibehålla lufttätheten i byggnader. Provning av verkliga byggnader visar att lösningen är beständig minst 20 år och laboratorietester visar att de kan vara beständiga så länge som 50 år om rätt material används.
- Vid ombyggnationer finns en stor risk att lufttätheten försämras.

I laboratorietesterna har funnits ett litet underlag för varje produkttyp och därför kan inga generella slutsatser dras utan resultaten gäller endast för de provade produkterna. De provade produkterna visar dock att:
- De två valda tejpprodukterna klarar beständighetstester för mindre provbitar men blev otäta i provningsriggen med större skarvar. Det kan innebära att man behöver se över testning av tejper och metoder för hur tejperna används.
- De två valda produkterna för fogskum fallerade standardiserade beständighetstester men bibehöll lufttätheten i provningsriggen.
- Vissa av de valda produkterna för fogmassor förblev täta efter accelererad åldring medan andra hade dålig beständighet. Även här skilde sig resultaten mellan provningsriggen och standardiserade tester. Skillnaderna kan eventuellt förklaras med att tjockare fogar används i provningsriggen samt att det finns säker-hetsmarginaler i de standardiserade testerna.
- En syllisolering försämrades efter åldring med liknande förändring som för tejperna – det bildas luftkanaler på grund av olika dimensionsstabilitet mellan de olika materialen i täthetslösningarna.
- Det finns inga tecken på att de konstruktionsmaterial som använts i provningsriggen medför försämrad beständighet på tätningsprodukterna vid normala förhållanden i byggnader. Det har dock inte utretts hur till exempel större mekaniska belastningar som vindlaster eller inverkan av fritt vatten påverkar materialen.