Projekt 13947 – Avslutat Effektivare I-balksbroar genom lådverkan
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
- SBUF 13947 Effektivare Ibalksbroar genom lådverkan.pdf (13,73 MB)
- SBUF 13947 sltrp SMF sve Effetkivare Ibalksbroar gnm lådverkan.pdf (1,19 MB)
Artiklar
Sammanfattning
De viktigaste resultaten kan sammanfattas enligt följande:
• Användning av konceptet med horisontellt fackverk mellan underflänsarna är
begränsad för nya broar. För existerande broar har inget konkret exempel hittats
där konceptet används för förstärkning av bärförmågan. I litteraturen är det ännu
mer begränsat skrivet gällande fackverk mellan underflänsarna för att förbättra
lastfördelningen mellan balkarna.
• Befintliga normer tar inte specifikt hänsyn till användandet av horisontellt
fackverk. I enstaka fall i Finland och några stater i USA har konceptet dock
beskrivits vara fördelaktigt att användas och för specifika brotyper varit som
krav. I dessa fall har kravet varit för att säkerställa ett mer vridstyvt tvärsnitt där
till exempel tvärlutningen av excentriska laster begränsas.
• På existerande broar där ett befintligt horisontellt fackverk används för
sidostabilisering och lastfördelning för horisontella laster, exempelvis vindlats
finns det en risk att effekten av ett lådtvärsnitt förbisetts vid dimensioneringen.
Detta gäller främst broar som är dimensionerade med analytiska metoder och där
helheten av påverkan från det horisontella fackverket inte beaktats utan enbart
de enskilda effekterna för sidostabilisering. Där mer moderna
dimensioneringsmetoder, exempelvis FEM, används korrekt fångas sannolikt de
totala effekterna av det slutna tvärsnittet. Med det sagt är det inte självklart att
befintliga fackverk är underdimensionerade, utan detta måste kontrolleras för
varje enskilt fall om fördelarna med lådtvärsnittet skall beaktas vid
dimensionering.
• Att använda ett horisontellt fackverk som förstärkningsmetod ger i de studerade
fallen en förbättrad lastfördelning mellan balkarna. Den förbättrade
lastfördelningen leder till minskade böjspänningar i mest belastas balk för
excentriska laster och kan innebära en förlängning av livslängden med avseende
på utmattning. För en vanlig detalj i samverkansbroar, livavstyvare, skulle den
kvarvarande livslängden öka mellan 2,5–12 ggr.
• För nya broar finns det en potential att minska båda produktionskostnader och
material då ett koncept med I-balkar och horisontellt fackverk används i stället
för en, ur produktionssynpunkt dyrare, lådbalk.
• De potentiellt negativa effekterna från att implementera ett horisontellt fackverk
mellan underflänsarna på en existerande samverkansbro har funnits vara
begränsade. Effekterna måste dock kontrolleras i varje enskilt fall där utformning
av befintlig konstruktion kan begränsa möjligheterna till att uppnå fackverket fulla
potential. Specifika konstruktionsdelar som bör kontrollera är bland annat
befintliga tvärförband där projektet funnit en viss ökning av normalkrafterna i
tvärförbandet.
• Användning av konceptet med horisontellt fackverk mellan underflänsarna är
begränsad för nya broar. För existerande broar har inget konkret exempel hittats
där konceptet används för förstärkning av bärförmågan. I litteraturen är det ännu
mer begränsat skrivet gällande fackverk mellan underflänsarna för att förbättra
lastfördelningen mellan balkarna.
• Befintliga normer tar inte specifikt hänsyn till användandet av horisontellt
fackverk. I enstaka fall i Finland och några stater i USA har konceptet dock
beskrivits vara fördelaktigt att användas och för specifika brotyper varit som
krav. I dessa fall har kravet varit för att säkerställa ett mer vridstyvt tvärsnitt där
till exempel tvärlutningen av excentriska laster begränsas.
• På existerande broar där ett befintligt horisontellt fackverk används för
sidostabilisering och lastfördelning för horisontella laster, exempelvis vindlats
finns det en risk att effekten av ett lådtvärsnitt förbisetts vid dimensioneringen.
Detta gäller främst broar som är dimensionerade med analytiska metoder och där
helheten av påverkan från det horisontella fackverket inte beaktats utan enbart
de enskilda effekterna för sidostabilisering. Där mer moderna
dimensioneringsmetoder, exempelvis FEM, används korrekt fångas sannolikt de
totala effekterna av det slutna tvärsnittet. Med det sagt är det inte självklart att
befintliga fackverk är underdimensionerade, utan detta måste kontrolleras för
varje enskilt fall om fördelarna med lådtvärsnittet skall beaktas vid
dimensionering.
• Att använda ett horisontellt fackverk som förstärkningsmetod ger i de studerade
fallen en förbättrad lastfördelning mellan balkarna. Den förbättrade
lastfördelningen leder till minskade böjspänningar i mest belastas balk för
excentriska laster och kan innebära en förlängning av livslängden med avseende
på utmattning. För en vanlig detalj i samverkansbroar, livavstyvare, skulle den
kvarvarande livslängden öka mellan 2,5–12 ggr.
• För nya broar finns det en potential att minska båda produktionskostnader och
material då ett koncept med I-balkar och horisontellt fackverk används i stället
för en, ur produktionssynpunkt dyrare, lådbalk.
• De potentiellt negativa effekterna från att implementera ett horisontellt fackverk
mellan underflänsarna på en existerande samverkansbro har funnits vara
begränsade. Effekterna måste dock kontrolleras i varje enskilt fall där utformning
av befintlig konstruktion kan begränsa möjligheterna till att uppnå fackverket fulla
potential. Specifika konstruktionsdelar som bör kontrollera är bland annat
befintliga tvärförband där projektet funnit en viss ökning av normalkrafterna i
tvärförbandet.
Projektansvarig
- Peab Anläggning AB
Projektledare
- Nils Ryden nils.ryden@peab.se