Projekt 4103 – Avslutat Samverkansbroar med elementbyggda farbanor
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Traditionellt byggs samverkansbroar med platsgjuten farbana vilket innebär att formsättning, armering och gjutning sker på broplatsen. Besparingar i trafikantkostnader kan göras genom utveckling av byggteknik som möjliggör en snabbare och effektivare produktion och därigenom förkortar genomförandetiden. Syftet har varit att utveckla och undersöka konstruktionslösningar som är av intresse vid utförande av elementbyggda broar med bärande stålbalk och förtillverkad farbaneplatta av betong.
Projektet har genomförts av NCC AB i samarbete med Scandiaconsult AB, Strängbetong AB och Stålbyggnadsinstitutet. Arbetet har finansierats av SBUF, BFR, SSAB Oxelösund AB och Vägverket Produktion. Ett antal tidigare utförda projekt i Sverige och övriga världen har studerats. Två varianter på farbaneelement med torra fogar har tagits fram. Den ena varianten har provats i full skala för utmattning och statisk last i LTUs laboratorium. Den andra har använts i ett pilotprojekt i Ångermanland, bro över Edslan.
Projektet har visat att det finns möjligheter att förenkla och förbättra utformningen av elementbyggda samverkansbroar. För de nya elementtyper som tagits fram inom ramarna för projektet konstateras att de är enkla att tillverka och uppfyller snäva toleranser vad avser fogspalter. Den elementtyp som utsattes för fullskaleprovning vid LTU visade sig fungera tillfredsställande vad avser både statisk last och utmattningslast.
Vid pilotprojektet på bron över Edslan, en enspannsbro med spännvidden 19,8 m, var tidsåtgången fem dagar för
- etablering och inmätning
- montage av samtliga elva farbaneelement och ändskärmar
- uppspänning av elementen
- igjutning av injekteringskammare samt
- städning och avetablering.
Knappt ett år efter byggandet mättes töjningar på den ena stålbalkens flänsar under belastningen av en lastbil med totalvikten 28 ton inklusive last. Dessa fältmätningar visade att en mycket god samverkan uppnåtts mellan stålbalk och farbana.
Några av de möjligheter som finns att förbättra ekonomin i kommande projekt är att utföra injektering med fabrikstillverkad betong, samordna montaget av stålbalkar och element och därigenom undvika två kranetableringar, samt ändra uppspänningsmetod.
Projektet har genomförts av NCC AB i samarbete med Scandiaconsult AB, Strängbetong AB och Stålbyggnadsinstitutet. Arbetet har finansierats av SBUF, BFR, SSAB Oxelösund AB och Vägverket Produktion. Ett antal tidigare utförda projekt i Sverige och övriga världen har studerats. Två varianter på farbaneelement med torra fogar har tagits fram. Den ena varianten har provats i full skala för utmattning och statisk last i LTUs laboratorium. Den andra har använts i ett pilotprojekt i Ångermanland, bro över Edslan.
Projektet har visat att det finns möjligheter att förenkla och förbättra utformningen av elementbyggda samverkansbroar. För de nya elementtyper som tagits fram inom ramarna för projektet konstateras att de är enkla att tillverka och uppfyller snäva toleranser vad avser fogspalter. Den elementtyp som utsattes för fullskaleprovning vid LTU visade sig fungera tillfredsställande vad avser både statisk last och utmattningslast.
Vid pilotprojektet på bron över Edslan, en enspannsbro med spännvidden 19,8 m, var tidsåtgången fem dagar för
- etablering och inmätning
- montage av samtliga elva farbaneelement och ändskärmar
- uppspänning av elementen
- igjutning av injekteringskammare samt
- städning och avetablering.
Knappt ett år efter byggandet mättes töjningar på den ena stålbalkens flänsar under belastningen av en lastbil med totalvikten 28 ton inklusive last. Dessa fältmätningar visade att en mycket god samverkan uppnåtts mellan stålbalk och farbana.
Några av de möjligheter som finns att förbättra ekonomin i kommande projekt är att utföra injektering med fabrikstillverkad betong, samordna montaget av stålbalkar och element och därigenom undvika två kranetableringar, samt ändra uppspänningsmetod.