Projekt 12928 Avslutat Införande av Eurokoder - Utvärdering av effekter på kostnader och kvalitet samt förslag till förändringar

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport

Sammanfattning

I Sverige gäller för byggprojekt med bygganmälan efter 2 maj 2011 att bärande konstruktioner ska dimensioneras enligt Eurokoderna inklusive de nationella bilagorna, som för de byggprojekt som faller under Boverkets myndighetsutövning har samlats upp i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av de europeiska konstruktionsstandarderna (EKS, BFS 2011:10). Eurokoderna (SS-EN 1990 - SS-EN 1999) omfattar totalt 56 enskilda standarder och införandet av dessa innebär vissa förändringar som stora delar av byggsektorn ännu inte i sin helhet tagit till sig. Vi kan dock nu i vissa byggprojekt börja skönja en del praktiska effekter av denna övergång till ett nytt regelverk och i ett flertal fall har medlemsföretag inom Sveriges Byggindustrier påtalat att de förändrade dimensioneringsförutsättningarna har inneburit ökade byggkostnader. Syftet med detta SBUF-projekt var att genom analyser av genomförda byggprojekt kartlägga identifierbara effekter av eurokodernas införande, utreda graden av påverkan på kostnader och kvalitet och vad som ligger bakom dessa, samt att genom kontakter med Boverket klarlägga möjligheterna till åtgärder för att undvika fördyringar. Utvecklingen av eurokoderna har pågått sedan mitten av 80-talet i regi av CEN. Någon övergripande nationell samordning från myndigheternas eller byggsektorns sida för att tillvarata svenska intressen har i praktiken inte förekommit under något skede av eurokodernas utveckling. Det offentliga Sverige har även varit njugg när det kommit till finansiering av svenskt deltagande i utvecklingsarbetet. De svenska insatserna har huvudsakligen gjorts av forskare och experter som av personligt intresse valt att engagera sig i dessa frågor. Vissa har fått stöd för sin medverkan av branschorganisationer eller liknande, men många har i stort sett arbetat ”pro bono”. Nu står vi här, och sammanfattningsvis kan man säga att Sverige har fått de eurokoder Sverige förtjänar. De jämförande kalkyler som gjorts i detta projekt visar att eurokoderna medfört kostnadsökningar enbart för armering som kan uppgå till bortåt 1 % av byggkostnaden eller cirka 150 kronor/kvadratmeter, BOA för ett normalt flerbostadshus. Enkäten till entreprenörer visar att eurokoderna lett till en ökning av byggkostnaderna på cirka 3 %. För bostäder motsvarar detta, lågt räknat, 4-5 miljarder i ökade årliga samhällskostnader eller 3-400 kr/månad för en normal hyrestrea. Enkäten till konstruktörer pekar på kostnadsökningar för projektering på cirka 10 % medan material och mängder ökat uppåt 3 %. I praktiken har alltså de tänkta fördelarna med eurokoderna inte uppnåtts, i alla fall inte över det tidsperspektiv vi kunnat överblicka i detta projekt. Tyvärr har det nya regelverket istället blivit både svårt att sätta sig in i och i flera detaljer medfört ökade kostnader. Allt är dock inte hugget i sten. Vissa effekter kan mildras via de nationella valen i EKS. Det är även fortfarande möjligt att påverka innehållet i de enskilda eurokoderna, men detta kräver långsiktig och aktiv medverkan i olika CEN-kommittéer och arbetsgrupper på europeisk nivå, och det förutsätter i sin tur en vilja från det offentliga Sverige att tillföra de resurser som krävs. Slutrapporten utgörs av rapport "Eurokoderna och EKS - Effekter på byggkostnader", Mårten Lindström; More10AB, och Ove Lagerqvist, Prodevelopment AB (sju sidor).

Projektansvarig
  • Byggnadsaktiebolaget Tornstaden
Projektledare
Relaterade projekt