Artikel Vad innebär en klimatneutral stadsdel?

Publicerad

Husbyggnad Klimat & miljö
I rapporten föreslås en grundläggande balanseringsmodell för en hel stadsdel, som tar hänsyn till många olika typer av utsläpp över tid. För att lyckas balansera, d v s nå klimatneutralitet, måste utsläppen först minskas så mycket som möjligt.
I rapporten föreslås en grundläggande balanseringsmodell för en hel stadsdel, som tar hänsyn till många olika typer av utsläpp över tid. För att lyckas balansera, d v s nå klimatneutralitet, måste utsläppen först minskas så mycket som möjligt.
I rapporten föreslås en grundläggande balanseringsmodell för en hel stadsdel, som tar hänsyn till många olika typer av utsläpp över tid. För att lyckas balansera, d v s nå klimatneutralitet, måste utsläppen först minskas så mycket som möjligt.
Syftet med studien är att byggbranschen på sikt ska få hjälp att sätta klimatmål, fokusera på rätt klimatkategorier och åtgärder, kunna räkna och klimatdesigna när nya grannskap/stadsdelar ska utvecklas och byggas eller gamla ska uppgraderas, så att klimatneutralitet kan uppnås. 

En gemensam modell och gemensam målsättning kan göra att viktiga erfarenheter från byggskedet tas tillvara bättre i planskedet, och att samarbetet och dialogen kan löpa smidigare mellan kommun och byggaktörer, inom ramen för ett gemensamt klimatarbete. Målet är att i dialog med kommuner, våra medlemsföretag, sakkunniga och intressenter utveckla och föreslå huvuddragen för en process för hela plan- och byggskedet för att uppnå slutresultatet klimatpositivitet. 

Rapporten syftar till att föreslå ett ramverk och en metod som kan medverka till minskad klimatpåverkan från en hel stadsdel. Hjälpmedlet inkluderar både en metodik och synsätt som inbegriper alla de viktigaste positiva såväl som negativa utsläpp som sker inom stadsdelen.

SBUF-projektet har vidareutvecklat LFM30:s Metod för Klimatbudget, från att enbart gälla enskilda byggnadsverk (byggnad/anläggning) till sammanhängande bebyggd miljö i ett grannskap (kvarter och/eller stadsdel), dvs från fastighetsnivå till kvarters- och stadsdelsnivå. Studien har förtydligat / gett förslag:
• på definition och begrepp, ex ”Klimatbalanserad stadsdel” och ”CO2-budgetbalanserad stadsdel.”
• till arbetsprocess samt kriterier för beräkning
• till fortsatt arbete med både process och beräkningsmetodik.

Förstudien tillgängliggör ett sammanfattat kunskapsläge kring metod och process för ett klimatpositivt grannskap. Genom projektgruppens komplexa sammansättning har man fått en bred belysning av frågeställningar och möjliga lösningar som inte hade varit möjligt som enskilda aktörer i branschen. Det finns behov av fortsatt studier inom kunskapsområdet, samt fortsatt samverkan och praktisk test/tillämpning samt erfarenhetsåterkoppling, vilket påtalas i slutet av rapporten.
Slutrapport
Kontakt