Artikel Sulfidjord – kartläggning och karakterisering

Sulfidjordar har traditionellt betraktats som ett problem främst längs Norrlandskusten, men ny forskning visar att dessa jordar även förekommer i Svealand och Götaland. Vid oxidation av sulfidjord frigörs vätejoner, vilket leder till bildning av sulfatjord och risk för försurning av mark och vatten. Det kan orsaka betydande ekologiska skador samt fördyrade byggprojekt, eftersom massorna ofta måste deponeras.

I södra Sverige saknas etablerade rutiner för bedömning och hantering, vilket skapar osäkerhet och ökade kostnader. I projektet karakteriserades sulfidjordar i södra Sverige och jämfördes med motsvarande jordar från norra Sverige. Resultaten visar både stora likheter och tydliga skillnader mellan regionerna. Generellt gäller att jordar med svavelhalter över cirka 4 000 mg/kg TS och en Ca/S-kvot under 1,7 klassificeras som D2-jordar med hög försurningspotential och begränsad buffringsförmåga.

Den mest framträdande skillnaden mellan regionerna är att sulfidjordar i södra Sverige, vid Ca/S-kvot över 1,7 och svavelhalt under 10 000 mg/kg TS, bedöms ha låg försurningsrisk. För norra Sverige krävs däremot en Ca/S-kvot över 5 för att uppnå motsvarande bedömning, oberoende av svavelhalt.

Rapporten föreslår bedömningsgrunder anpassade för södra Sverige, där man tydligare kan skilja mellan massor som behöver särskild hantering och sådana som kan användas på plats. Målet är att skapa ett säkrare och mer resurseffektivt sätt att hantera dessa jordar i bygg- och anläggningsprojekt.

· Projektet visar att sulfidjordar i södra Sverige har högre kalciumhalt och därmed högre buffringsförmåga än motsvarande jordar i norr.

· En ny bedömningsgrund med Ca/S-gräns 1,7 har föreslagits för södra Sverige.

· Resultaten kommer att integreras i Optimass-verktyget och kan användas direkt vid klassningsarbete.

Projektet bidrar till förbättrade och regionalt anpassade bedömningsgrunder för försurningsrisk samt ger underlag för vidareutveckling av det digitala klassningsverktyget Optimass, som därmed blir bättre kalibrerat för sulfidjordar i södra Sverige. Detta möjliggör säker selektiv bedömning och därmed, där det är tekniskt möjligt, selektiv hantering. Det i sin tur kan bidra till minskad deponering, kortare masstransporter och ökad cirkularitet i bygg- och anläggningsprojekt.