Artikel Hur hanterar vi "information overload" för rätt beslut?

Publicerad

Studien ger en empirisk bild av hur informationsflöden påverkar kognitiv belastning och beslutsfattande hos platschefer. Informationsdesign och användbarhet är centrala frågor för att få utveckling av digitala verktyg och utväxling av informationen.
Många källor till kunskap
Många källor till kunskap
Projektet har undersökt hur digitala informationsflöden påverkar kognitiv belastning och beslutsfattande hos platschefer i byggproduktion och bygger på två kompletterande empiriska studier. Den första en intervjustudie och den andra en experimentstudie.

Intervjuerna visar att informationsflöden i byggproduktion har ökat i takt med digitaliseringen. Experimentstudien indikerar att en högre informationsmängd leder till högre upplevd kognitiv belastning och visar att digitala informationssystem inte enbart bör fokusera på att tillgängliggöra mer information. Minst lika viktigt är hur informationen struktureras, filtreras och presenteras för användaren. Resultaten pekar på att informationsdesign och användbarhet är centrala frågor för utvecklingen av digitala verktyg i byggbranschen.

I informationsintensiva arbetsmiljöer kan omfattningen av informationskällor leda till att beslutsfattare får svårt att skapa en samlad överblick över situationen. Teorierna visar att informationsintensiva miljöer påverkar beslutsfattande genom flera sammanhängande mekanismer. Överflödet kan bidra till ökad kognitiv belastning, vilket begränsar individens förmåga att bearbeta information och mängden kan göra det svårare att behålla specifika detaljer i arbetsminnet. 

Resultaten ligger i linje med antaganden inom Cognitive Load Theory, där en ökad informationsmängd kan överskrida arbetsminnets kapacitet och därmed påverka både minne och beslutsfattande. 

Experimentstudien möjliggör en mer kontrollerad analys av hur informationsbelastningen påverkar beslutsfattande medan intervjuerna ger en bild av hur informationsflöden upplevs i praktiken. Tillsammans pekar resultaten från intervjuer och experiment på att digitala informationssystem inte primärt bör fokusera på att tillgängliggöra mer information. Minst lika viktigt är hur informationen struktureras, filtreras och presenteras för användaren. 

Ett särskilt viktigt område blir då utvecklingen av digitala dashboards och beslutsstödsystem för byggproduktion. Om sådana system presenterar stora mängder information utan tydlig prioritering finns en risk att de ökar den kognitiva belastningen för användarna även om de bidrar till att filtrera information. En ytterligare aspekt som framkommer i studien är kopplingen mellan informationsbelastning och säkerhet. Byggarbetsplatser är komplexa miljöer där många beslut måste fattas snabbt och där felaktiga prioriteringar kan få konsekvenser för både produktion och arbetsmiljö.  

Tre huvudsakliga slutsatser kan dras från projektet: 

För det första visar intervjustudien att informationsflöden i byggproduktion har ökat i takt med digitaliseringen. Platschefer behöver i dag hantera information från ett stort antal system och kommunikationskanaler och informationshantering är en allt viktigare del av arbetsrollen. 

För det andra visar intervjuerna att platschefer utvecklar egna strategier för att hantera stora informationsmängder. Dessa bygger ofta på erfarenhet och praktisk kunskap genom att filtrera information, prioritera vissa kommunikationskanaler eller delegera informationshantering. 

För det tredje indikerar experimentstudien att hög informationsbelastning kan påverka kognitiv belastning och beslutsfattande. En större informationsmängd ökade den upplevd belastning samtidigt som deltagare i betingelsen med låg informationsmängd oftare gjorde helt korrekta prioriteringar och uppnådde något bättre minnesprestation. 

Studiens resultat bekräftar tesen, att digitala informationsmiljöer påverkar  kognitiva processer som är centrala för beslutsfattande i byggproduktion. 

Kontakt