Artikel Hur hanterar vi "information overload" för rätt beslut?
Studien ger en empirisk bild av hur informationsflöden påverkar kognitiv belastning och beslutsfattande hos platschefer. Informationsdesign och användbarhet är centrala frågor för att få utveckling av digitala verktyg och utväxling av informationen.
Intervjuerna visar att informationsflöden i byggproduktion har ökat i takt med
digitaliseringen. Experimentstudien indikerar att en högre informationsmängd leder till högre upplevd
kognitiv belastning och visar att digitala informationssystem inte enbart bör fokusera på att
tillgängliggöra mer information. Minst lika viktigt är hur informationen struktureras,
filtreras och presenteras för användaren.
Resultaten pekar på att informationsdesign och användbarhet är centrala frågor
för utvecklingen av digitala verktyg i byggbranschen.
I informationsintensiva arbetsmiljöer kan omfattningen av informationskällor leda till att beslutsfattare får svårt att
skapa en samlad överblick över situationen. Teorierna visar att informationsintensiva miljöer påverkar
beslutsfattande genom flera sammanhängande mekanismer. Överflödet kan
bidra till ökad kognitiv belastning, vilket begränsar individens förmåga att bearbeta
information och mängden kan göra det svårare att behålla specifika detaljer i arbetsminnet.
Resultaten ligger i linje med antaganden inom Cognitive
Load Theory, där en ökad informationsmängd kan överskrida arbetsminnets kapacitet
och därmed påverka både minne och beslutsfattande.
Experimentstudien möjliggör en mer kontrollerad analys av
hur informationsbelastningen påverkar beslutsfattande medan intervjuerna ger en bild av
hur informationsflöden upplevs i praktiken. Tillsammans pekar resultaten från intervjuer och experiment på att digitala
informationssystem inte primärt bör fokusera på att tillgängliggöra mer information.
Minst lika viktigt är hur informationen struktureras, filtreras och presenteras för
användaren.
Ett särskilt viktigt område blir då utvecklingen av digitala dashboards och
beslutsstödsystem för byggproduktion. Om sådana system presenterar stora mängder
information utan tydlig prioritering finns en risk att de ökar den kognitiva belastningen för användarna även om de bidrar till att filtrera information.
En ytterligare aspekt som framkommer i studien är kopplingen mellan
informationsbelastning och säkerhet. Byggarbetsplatser är komplexa
miljöer där många beslut måste fattas snabbt och där felaktiga prioriteringar kan få
konsekvenser för både produktion och arbetsmiljö.
Tre huvudsakliga slutsatser kan dras från projektet:
För det första visar intervjustudien att informationsflöden i byggproduktion har ökat i
takt med digitaliseringen. Platschefer behöver i dag hantera information från ett stort
antal system och kommunikationskanaler och informationshantering är en allt viktigare del av arbetsrollen.
För det andra visar intervjuerna att platschefer utvecklar egna strategier för att hantera
stora informationsmängder. Dessa bygger ofta på erfarenhet och praktisk
kunskap genom att filtrera information, prioritera vissa
kommunikationskanaler eller delegera informationshantering.
För det tredje indikerar experimentstudien att hög informationsbelastning kan påverka
kognitiv belastning och beslutsfattande. En större
informationsmängd ökade den upplevd belastning samtidigt som
deltagare i betingelsen med låg informationsmängd oftare gjorde helt korrekta
prioriteringar och uppnådde något bättre minnesprestation.
Studiens resultat bekräftar tesen, att digitala informationsmiljöer påverkar kognitiva processer som är centrala för beslutsfattande i byggproduktion.
Slutrapport
Kontakt
- Christina Claeson Jonsson NCC Sverige AB christina.claeson@ncc.se