Artikel Utvärdering av QC-tester vid bitumenprovning

Projektet har jämfört resultatet från QC-tester (LTI-210) mot konventionell penetrationsprovning av bitumen. Maskinen automatiserar delar av provningen som kan anses vara operatörsberoende, så som mätningen av för att se jämförbarheten mellan resultaten, och om denna utrustning möjligen kan användas för att mäta samma egenskaper med högre precision och repeterbarhet.

Deltagande laboratorier satte undan ett antal bitumen prover från ordinarie bitumenprovning. Dessa provades därefter både med penetrationstest och med LTI-210, där instrumentet skickades runt till deltagarna som fick instruktioner på hur den skulle användas. Resultaten från denna provning samlandes in för analys.

En justering av kopplingen mellan trycktank och systemet gjordes under projektets gång, vilket ändrade trycknivån vid provning, på grund av detta används enbart data från innan justeringen i analysen. En enkät med frågor angående att arbeta med utrustningen skickades ut till deltagarna som fick delge sina synpunkter på att arbeta med mätinstrumentet.

Den data som framställts genom provningen visar på en god korrelation mellan de två metoderna. Två prover av mycket mjuk bitumen deformerades till den grad att resultatet inte ansågs ge relevant data. Detta tyder på att mycket mjuka bitumensorter möjligen inte är lämpliga för provning med denna utrustning.

Maskinen drivs med tryckluft från en extern källa. I projektet användes en tryckluftstank för att tillgodose detta. Denna behövdes fyllas på eller bytas ut efter ett relativt litet antal prover vilket upplevdes som ett problem av deltagarna i projektet.

Med tanke på hur de mycket mjuka proverna betedde sig så bör provning vid höga temperaturer inte vara möjligt, även med hänsyn tagen till förändringar i egenskaperna. Alltså kvarstår de största momenteten i provningen, förberedning av prover och temperering av dessa.