Artikel Mät deformationer i sprutbetong under pågående produktion

Det här projektet har tagit fram resultat kring nya fältmetoder för att mäta rörelser på sprutbetong i fält. Syftet var att föreslå en metod som är snabb och pålitlig för att mäta deformationer i sprutbetong under pågående produktion.

Projektet visar att mätningar av deformationer i sprutbetong, innan sprickor uppstår, är komplicerat och kräver metoder med hög noggrannhet och repeterbarhet. Att använda sig av mekaniska instrument som skjutmått eller mikrometerskruv är inte lämpligt. Handhavandet av de instrumenten leder till mätfel som är större än de deformationer som ska mätas, enligt projektet.

Genomförda mätningar i labb med fotogrammetri har visat att sprutbetongens yta har tillräckligt bra textur för att mäta de deformationer som uppstår innan den spricker. Mätningar med hög noggrannhet kan genomföras med en vanlig systemkamera. De labbförsök som genomfördes med en rörlig kamera visade att noggrannheten i deformationsmätningarna är likvärdig med en fast uppställd kamera under förutsättningen att kamerans rörelser är inom några centimeter.

Förutsättningarna att genomföra mätningar i fält skiljer sig från labbet och det råder vissa osäkerheter kring de resultat som togs fram i fältmätningarna. Metoden har potential att fungera men mer arbete krävs, menar projektet.

En metod för att på ett enkelt och snabbt sätt övervaka sprickors propagering i fält testade och utvärderas i labb med goda resultat. Markörer placerades på sprickans båda sidor och dess propagering kunde sedan mätas med en systemkamera och en mobilkamera. Denna teknik kan i fält användas för att kontrollera om vidden på sprickor ökar med tiden genom att fotografera sprickan vid olika tidpunkter.

Markörerna används som referens för mätning av sprickans vidd samt för att beräkna kamerans position vid efterföljande bilder. Kameran behöver därför inte placeras på exakt samma ställe vid varje tillfälle vilket gör att insamlingen av data i fält kan göras snabbt. Förutom att kunna användas under byggtiden har tekniken goda möjligheter att kunna effektivisera och delvis automatisera sprickmätningen vid inspektionen av befintliga tunnlar.

Projektet har drivits av doktorand Andreas Sjölander och professor Anders Ansell från KTH, avdelning för Betongbyggnad, och till delar i samarbete med tekn. doktor Andrea Nascetti från avdelningen för Geoinformatik på KTH samt doktorand Valeria Belloni, tekn. doktor Roberta Ravanelli och professor Mattia Crespi från universitetet La Sapienza i Rom.

Projektet har finansierat av SBUF via ett gemensamt projekt mellan KTH, avdelningen för Betongbyggnad och Skanska Sverige.