Projekt 13358 – Avslutat Uttorkning av betong med mineraliska tillsatser - förstudie

I samband med Fuktcentrums infodag 2016 och information till branschen från RBK (RBK 2016) om förändrade egenskaper hos betong identiferades vikten av en inventering av eventuella uttorkningsproblem och dess omfattning i byggprojekten. För att öka kunskapen initierades denna förstudie med syfte att undersöka i vilken omfattning de observationer som gjorts i labbmiljö också kan ses i verkliga projekt.

Baserat på projektdeltagarnas kunskap och en omvärldsbevakning upprättades en enkät som skickades ut till framförallt linjepersonal i entreprenörsföretag. Enkätsvaren analyserades och kompletterades i vissa fall med intervjuer. På ett slutseminarium med projektets arbetsgrupp och referensgrupp fastställdes slutsatserna från denna förstudie.

Totalt skickades enkäten ut till över 1000 personer i linjen med ansvar för husprojekt varav drygt 25 % svarade. Av de svarande uppgav nästan 30 % att de upplevt problem med uttorkning av bjälklag eller bottenplattor under de senaste tre åren. Problemen definierades som att betongen inte torkat ut i tid enligt prognos eller erfarenhet.

Projekt med uttorkningsproblem förekom i hela landet, i olika typer av byggnader (bostäder men även skolor, kommersiella lokaler och vårdlokaler) och både bottenplatta och mellanbjälklag fanns representerade. Konstruktionerna var relativt tjocka, median 200 mm, och med relativt låg vct, median 0,38. I cirka 70 % av konstruktionerna hade betongen mineraliska tillsatsmaterial.

För att hantera den fördröjda uttorkningen vidtogs åtgärder med mål att forcera uttorkningen till ursprunglig målnivå (torkinsatser, förlängd torktid) eller med mål att möjliggöra applicering av ytskikt på fuktigare underlag än ursprungligt målvärde (spärrskikt, byte av material, omfördelningsberäkning). Ofta vidtogs fler än en åtgärd. I de fall spärrskikt använts har detta ofta föregåtts av andra åtgärder.

Slutsatser från arbetet:
- Inventeringen visar att produktionsledningen ofta upplever en allmän oro kring uttorkning och betong, samt kring fuktmätningar.
- Fördröjd uttorkning med risk för försenad mattläggning förekommer regelbundet i byggprojekt, nästan 30 % av de svarande upplevde fördröjd uttorkning i förhållande till prognos/förväntat. En stor del av byggprojekten i inventeringen som upplever fördröjd uttorkning har använt cement/betong med mineraliska tillsatsmaterial.
- Fördröjd uttorkning förekommer i alla typer av byggprojekt, både med platta på mark och bjälklag.
- Fördröjd uttorkning (i förhållande till förväntat) är vanligt förekommande, även för projekt med låga vattencementtal.
- Verifierande mätningar visar högre RF än prognostiserat/förväntat värde i byggprojekt som rapporterat uttorkningsproblem.
- Det finns en osäkerhet kring användandet av prognosverktyg, vilket ger en ökad risk för prognosfel.
- Fördröjd uttorkning leder alltid till högre kostnader i form av åtgärder. Ofta har inte forcerad uttorkning räckt för att lösa uttorkningsproblemet, utan ytterligare kostnader tillkommer (exempelvis försening och/eller byte av golvsystem/spärrskikt)
- Produktionsledningen saknar ofta detaljerad information om betongen de använt. De saknar också upparbetade rutiner för vilken information de ska begära in.
- Produktionsledningen upplever ofta uttorkningstider som orimligt långa, jämfört med vald konstruktion (tjocklek på konstruktion och kritisk fuktnivå/täthet på ytskikt) och tillgänglig byggtid. Dessa förutsättningar bestäms ofta utanför produktionsledningens kontroll.
- I vissa projekt finns negativa samverkande faktorer som bidrar till den fördröjda uttorkningen, men detta förklarar inte alla identifierade problem.

Slutredovisningen utgörs av rapporten ”Inventering: Uttorkning av betonggolv. Betong med mineraliska tillsatsmedel”, Charlotte Svensson Tengberg, Skanska (21 sidor med en bilaga).