Projekt 9052 – Avslutat PPP anpassat för den svenska marknaden

Public-Private Partnership (privatfinansiering genom partnerskap vid offentligt byggande), eller PPP som det brukar kallas, är en modell för finansiering och genomförande av byggprojekt som än så länge är relativt oprövad i Sverige. Den anses av många vara en modell som kan komma att få en stor betydelse för det framtida byggandet i offentlig regi.

Syftet med denna förstudie har varit att utföra en studie av genomförda och pågående PPP-projekt i Sverige och övriga Europa och utifrån erfarenheter från dessa dra ut riktlinjer för det fortsatta arbetet inom projektet.

Projektet genomförs av NCC AB i samarbete med Avdelningen för Byggandets Organisation och Ekonomi, KTH, och med finansiellt stöd från SBUF. Till projektet är knutet en referensgrupp med bred förankring inom svensk byggindustri.

Av förstudien framgår att av länderna i Europa har PPP fått störst genomslag i Storbritannien. Där har initiativet starkt stöd från den brittiska regeringen och fram till mars 1999 hade projekt för sammanlagt 155 miljarder svenska kronor kontrakterats. Projekt förekommer i vitt skilda områden av offentlig förvaltning såsom försvar, utbildning, sjukvård, social service med mera. Det förutsätts att ytterligare 154 miljarder svenska kronor kommer att investeras i PPP-projekt fram till år 2002.

För Europa som helhet är EU-kommissionen positiv till PPP-lösningar. Sådana kan bli aktuella i bland annat Trans European Networks (TENs). Denna tanke har även stöd från den Europeiska Investeringsbanken. Bland europeiska länder som provat PPP-lösningar på stora projekt återfinns Frankrike, Finland, Tyskland, Grekland, Irland och Portugal. I Kanada har fler än 300 PPP-projekt initierats. I Sverige är så här långt Arlandabanan det enda större PPP-projekt som genomförts.

I rapporten konstateras att kunskapen om PPP-lösningar i allmänhet är mycket begränsad bland svenska politiker och tjänstemän. Man framhåller att värdefulla lärdomar kan erhållas från andra länder. Det är bland annat nödvändigt att göra en ordentlig genomgång av lagstiftning och övrigt regelverk som kan ha en inverkan på möjligheterna att genomföra PPP-projekt. Det framhålls även att svenska regeringen borde initiera ett begränsat antal pilotprojekt inom offentlig sektor för att få ett bedömningsunderlag för PPP-modellens lämplighet för svensk tillämpning.

Det fortsatta projektet kommer att inriktas mot byggnader och sådan infrastruktur som ej är transportrelaterad för vilka man i projektet kommer att ta fram ett förslag på hur ett PPP-koncept kan läggas upp så att erforderliga verktyg, hjälpmedel och processer kan utvecklas.