Projekt 12874 Avslutat Energiprestanda för byggnader med egengenererad energi

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport

Sammanfattning

I projektet presenteras en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus. Metoden ska visa på effekterna av olika val och ge underlag för planering av byggnaders energilösningar. Därför har utgångspunkten varit att analysera konsekvenser av förändrad energianvändning, alltså en jämförelse av olika energilösningar mot en referens. I miljövärderingstermer brukar detta kallas konsekvensanalys. Energilösningar kan vara både lösningar för energieffektivitet och för produktion av förnyelsebar energi. Med metoden jämförs energilösningar för en byggnad mot en referensbyggnad. En procedur i åtta steg har utvecklats för att beräkna, analysera och jämföra olika energilösningar. Metoden hanterar två olika tidsbegrepp. Det ena tidsbegreppet kallar vi dynamik och avser utvecklingen av el- och fjärrvärmesystemen över flera år – från nu och cirka 20 år framåt i tiden. Det andra tidsbegreppet är tidsupplösning, vilket avser variationer över kortare tidsperioder under ett år, alltså över säsonger, månader och dygn. En viktig uppgift i projektet var att ta ställning till om det har betydelse för el- och fjärrvärmesystemen om en byggnad med egen energiomvandling producerar och använder el/värme vid olika tidpunkter. Frågan gäller alltså om det spelar någon roll i systemperspektiv om behov och produktion matchar varandra i tid eller inte. Slutsatsen vad gäller fjärrvärmen är att konsekvenser behöver hanteras tidsupplöst. Det går dock inte att ge en generell tidsupplösning för alla fjärrvärmenät utan det kan variera från nät till nät beroende på komplexitet, antal anläggningar, värmelast, liknande storlek på ledningsnät, överföringsförbindelser med angränsande nät och liknande. Fjärrvärmesystemen är lokala i sin karaktär och här har en generell metodik utvecklats som kan användas för att ta fram platsspecifika konsekvenser för olika fjärrvärmesystem och för olika energilösningar. Metoden baseras på utomhus-temperaturdata för att ta fram en så kallad marginalmix (förändringskonsekvens) för varje temperaturintervall. Metoden ger en sannolikhetsfördelning för hur vanligt det kan vara att ett visst produktionsslag påverkas vid en viss temperatur. Vår slutsats för elsystemet är att förändrad elanvändning på kort sikt (från nu och 5-10 år fram i tiden) inte behöver analyseras tidsupplöst. Det innebär att på kort sikt är konsekvensen i elsystemet likvärdig oavsett vilken tid på dygnet, månaden eller säsongen som en förändrad elanvändning inträffar. De långsiktiga effekterna på elsystemet är mycket svårare att uppskatta. Denna osäkerhet har vi hanterat med hjälp av tre scenarier, som ger en spännvidd av tänkbara framtida utvecklingar. De kombinationer av åtgärder som ger låg påverkan i flera scenarier kan antas vara minst riskfyllda. På motsvarande sätt kan lösningar som ger hög påverkan i många scenarier antas vara förknippade med en risk. Resultaten visar att det är gynnsamt på många sätt att rusta byggnader redan idag så att de har en flexibilitet för framtiden. Flexibiliteten kan avse både möjligheten att använda olika energikällor men också att kunna utjämna/variera effektbehovet. På så sätt undviker vi att bygga in oss i lösningar som kan vara omoderna i framtiden. Slutredovisningen utgörs av rapporten "Miljövärderingar av energilösningar i byggnader", Jonas Gräslund, Skanska, Erik Dotzauer, Fortum Värme, och Anna Jarnehammar, IVL (83 sidor med bilagor). Rapporten har publicerats av både Fjärrsyn och IVL.

Projektansvarig
  • Skanska Kommersiell Utveckling Norden AB
Projektledare
Relaterade projekt