Projekt 12888 – Avslutat Klimatskal 2019 - Etapp II
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Forskning vid Lunds Tekniska Högskola.
Projektet avser etapp II avser en fortsättning på tidigare avslutat SBUF-projekt 12294; "Klimatskal 2019". Etapp I har avrapporterats med licentiatavhandling. Etapp II avser arbete för doktorand från licentiatavhandling till doktorsavhandling.
För arbetet formulerades fem forskningsfrågor som besvaras.
1. Är det möjligt att identifiera olika typiska byggnader och byggtekniker i det befintliga bostadsbeståndet?
Baserat på det tillgängliga dataunderlaget går det att dra vissa slutsatser avseende bostadsbeståndet i Sverige. Avseende flerbostadshus så är ytterväggar (inklusive väggar och dörrar) viktiga eftersom de står för cirka 50-75 % av flerbostadshus klimatskal. Sammantaget visar dataunderlaget att det är möjligt att identifiera vissa typiska byggnader och byggtekniker men att det inte går att avgränsa det till en typisk byggnad och/eller byggnadstyp.
2. Kommer köldbryggor bli en viktigare aspekt i klimatskal?
Fallstudierna visar att om inga åtgärder görs för köldbryggor, i samband med att klimatskalet i övrigt förbättras genom ökat värmemotstånd, så ökar den relativa påverkan av köldbryggorna. Samtidigt så visar de undersökta Netto-nollenergibyggnaderna att det är möjligt att utforma sådana byggnader där påverkan från köldbryggor är liten. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om köldbryggor i Sverige
3. Hur kan energi- och fuktprestanda samt gröna mervärden utvärderas?
Avseende energiprestanda så är det ofta underförstått att detta innebär årlig energianvändning fördelat på golvarea (i Sverige Atemp). Olikheter finns dock mellan olika länders byggregler och definitioner av Netto-nollenergibyggnader. För att öka transparensen och kunskapsöverföringen bör definitioner alltid presenteras baserat på det ramverk som arbetades fram i IEA SHC Task 40/ECBS Annex 52. Inom dessa studier har ingen europeisk standard eller ramverk hittats som beskriver hur fuktprestanda kan presenteras.
4. Kommer ökat värmemotstånd och klimatförändringar öka risken för mögel i klimatskal?
Simuleringarna visar att risken för mögelpåväxt i konstruktioner ökar på grund av pågående klimatförändringar. Biologiskt nedbrytbara material, exempelvis träreglar, bör alltid förses med utvändig isolering mot utemiljö • Under produktionsfasen bör alla rimliga åtgärder för att minska byggfukt vidtas
5. Hur kan en metod som kombinerar olika prestandaindikatorer användas vid utvärdering av byggnader och klimatskal?
Energi – och fuktprestanda samt gröna mervärden uttrycks i många olika enheter och på många olika sätt. En modell har utvecklats och testats. Modellen är öppen och bestämmer ej vilka specifika indikatorer som ska användas. Modellen kan hantera ett stort antal indikatorer
Resultatet presenteras i en slutrapport av Björn Berggren
Projektet avser etapp II avser en fortsättning på tidigare avslutat SBUF-projekt 12294; "Klimatskal 2019". Etapp I har avrapporterats med licentiatavhandling. Etapp II avser arbete för doktorand från licentiatavhandling till doktorsavhandling.
För arbetet formulerades fem forskningsfrågor som besvaras.
1. Är det möjligt att identifiera olika typiska byggnader och byggtekniker i det befintliga bostadsbeståndet?
Baserat på det tillgängliga dataunderlaget går det att dra vissa slutsatser avseende bostadsbeståndet i Sverige. Avseende flerbostadshus så är ytterväggar (inklusive väggar och dörrar) viktiga eftersom de står för cirka 50-75 % av flerbostadshus klimatskal. Sammantaget visar dataunderlaget att det är möjligt att identifiera vissa typiska byggnader och byggtekniker men att det inte går att avgränsa det till en typisk byggnad och/eller byggnadstyp.
2. Kommer köldbryggor bli en viktigare aspekt i klimatskal?
Fallstudierna visar att om inga åtgärder görs för köldbryggor, i samband med att klimatskalet i övrigt förbättras genom ökat värmemotstånd, så ökar den relativa påverkan av köldbryggorna. Samtidigt så visar de undersökta Netto-nollenergibyggnaderna att det är möjligt att utforma sådana byggnader där påverkan från köldbryggor är liten. Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om köldbryggor i Sverige
3. Hur kan energi- och fuktprestanda samt gröna mervärden utvärderas?
Avseende energiprestanda så är det ofta underförstått att detta innebär årlig energianvändning fördelat på golvarea (i Sverige Atemp). Olikheter finns dock mellan olika länders byggregler och definitioner av Netto-nollenergibyggnader. För att öka transparensen och kunskapsöverföringen bör definitioner alltid presenteras baserat på det ramverk som arbetades fram i IEA SHC Task 40/ECBS Annex 52. Inom dessa studier har ingen europeisk standard eller ramverk hittats som beskriver hur fuktprestanda kan presenteras.
4. Kommer ökat värmemotstånd och klimatförändringar öka risken för mögel i klimatskal?
Simuleringarna visar att risken för mögelpåväxt i konstruktioner ökar på grund av pågående klimatförändringar. Biologiskt nedbrytbara material, exempelvis träreglar, bör alltid förses med utvändig isolering mot utemiljö • Under produktionsfasen bör alla rimliga åtgärder för att minska byggfukt vidtas
5. Hur kan en metod som kombinerar olika prestandaindikatorer användas vid utvärdering av byggnader och klimatskal?
Energi – och fuktprestanda samt gröna mervärden uttrycks i många olika enheter och på många olika sätt. En modell har utvecklats och testats. Modellen är öppen och bestämmer ej vilka specifika indikatorer som ska användas. Modellen kan hantera ett stort antal indikatorer
Resultatet presenteras i en slutrapport av Björn Berggren
Projektansvarig
- Skanska Sverige AB
Projektledare
- Björn Berggren bjorn.berggren@skanska.se