Projekt 12294 – Avslutat Klimatskal 2019

Byggsektorn står för en betydande del av energianvändningen och energianvändningen generar växthusgaser som driver på klimatförändringar. Eftersom jordens befolkning ökar, ökar behovet av byggnader, samtidigt som energianvändning inom byggsektorn behöver minska. En minskning av energianvändningen och ökad tillförsel av förnybar energi i världens bebyggelse ses som en viktig åtgärd och strategi för att minska utsläppen av växthusgaser.

Ett första steg för att minska energibehovet för uppvärmning i byggnader i ett nordiskt klimat är att utforma dem med välisolerade klimatskal. Kombinationen av klimatförändringar och mer välisolerade byggnadsdelar kommer att innebära att mikroklimatet i byggnaders klimatskal förändras. Yttre delar i välisolerade klimatskal kommer att få ett mikroklimat som är mer likt utomhusklimatet och det kommer ta längre tid för fukt att torka ut jämfört med mindre välisolerade byggnadsdelar. Det finns idag flera olika etablerade sätt att beräkna och presentera energiprestanda för hela byggnader och för byggnadsdelar. Det finns dock kunskapsbrist bland svenska ingenjörer och arkitekter när det gäller att beräkna energiförluster genom byggnaders klimatskal. Det råder oklarheter om hur en köldbrygga definieras samt hur byggnadsdelar ska kvantifieras för energiberäkningar. Det finns modeller för att kvantifiera en byggnadsdels fuktprestanda där fokus är att utvärdera risken för mögelpåväxt. Även för andra fuktrelaterade problem, exempelvis korrosion, rörelse, deformationer etcetera finns det etablerade kritiska fuktnivåer. Dessa gäller dock inte vid kortvarig belastning. Det är enbart modellerna för mögelpåväxt som tar hänsyn till fluktuerande tillstånd. Ofta baseras bedömningar av byggnadsdelars kvaliteter på erfarenheter. Man använder tumregler och gör "som man alltid har gjort".

I och med att klimatförändringarna kommer att ge oss ett mer extremt klimat och att mer isolering förändrar förutsättningarna behöver våra byggnadsdelar utformas för att ta hänsyn till dessa aspekter. För att sammanväga fukt- och energiprestanda, som redovisas med olika enheter, har en modell tagits fram för att kunna presentera ett prestandatal Evaluating building envelopes for energy efficient buildings för byggnad eller byggnadsdel som inkluderar båda aspekterna. Modellen innehåller en prestandafaktor som säkerställer att det sammanvägda resultatet av en utvärdering visar att det är oacceptabelt om någon av de utvärderade indikatorerna är under acceptabel nivå. Detta innebär att det inte är möjligt att överkompensera ett undermåligt resultat för en indikator genom att uppnå mycket högt värde för en annan indikator. Inledande tester av modellen har genomförts för att utvärdera en begränsad del av ett klimatskal och en hel byggnad. Testerna visar att det är möjligt att hantera ett stort antal indikatorer och sammanväga dem till ett prestandatal.

Fortsatt arbete inom detta projekt kommer att undersöka olika klimatskal för att finna åtgärder som kan ge stora förbättringar avseende värmemotstånd. Mer studier av framtida klimatscenarion samt arbete för att öka användbarheten av den framtagna utvärderingsmodellen kommer att genomföras.

Slutredovisningen utgörs av licentiatavhandlingen "Evaluating building envelopes for energy efficient buildings - Energy and moisture performance considering future climate change", Björn Berggren, LTH (121 sidor, 8 vetenskapliga uppsatser och en svensk sammanfattning).