Projekt 13303 – Avslutat Svälltryck på grund av avlastning i lös lera
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Inför byggandet av Götatunneln i Göteborg i början av 2000-talet föreskrev beställaren/Vägverket att storleken på det kontakttryck mot bottenplattan som kunde orsakas av kvarstående, "inlåst", hävning efter pålning, schaktning samt gjutning och förankring av bottenplattan. Detta kontakttryck benämns svälltryck i föreliggande rapport. Det saknas dock branschgemensamma riktlinjer för bedömning av uppkomsten och storleksordningen av svälltryck.
Syftet medföreliggande rapport är att öka branschens insikt i hur hävningsförlopp efter schakt påverkardimensioneringsförutsättningarna för bottenplattor och att förbättra möjligheterna att vid schakt i lera kunna bedöma hävningsförloppet och uppskatta storleken på eventuellt svälltryck.
En inventering av tidigare projekt med relevant dokumentation av hävning till följd av avlastning i lös lera har utförts. Mätdata från avschaktningen av innerplanen inom Ullevi i Göteborg analyserades varefter några fiktiva scenarier studerades med numeriska beräkningar för att utvärdera potentiella svälltryck.
Prognostiseringen av hävningsförloppet är behäftat med flera osäkerheter, varför de parametrar som primärt påverkar detta förlopp bör varieras inom rimliga gränser, för att på detta sätt få en uppfattning om vilka parametrar som är viktigast att ha god kännedom om samt vilken storlek som bör förutsättas på det resulterande svälltrycket.
Författaren föreslår en förenklad beräkning som kan användas för att svälltrycket, men påpekar att om svälltryckets storlek är kritiskt/kostnadsdrivande rekommenderas att mer nyanserade analyser utförs.
Det finns andra mekanismer än svälltrycket som kan ge upphov till kontakttrycket mot bottenplattan (vilket i sin tur även kan påverka pålgrundläggningen). Svälltrycket som sådant behöver således ej vara dimensionerande för bottenplattans utformning, men det kan vara en del av flera samverkande mekanismer som tillsammans utgör en kritisk kombination. Vilka mekanismer som samverkar och hur dessa samverkar beror dock på de aktuella byggnadstekniska förhållandena, varför detta måste värderas från fall till fall i samråd mellan konstruktör och geotekniker.
I framtiden kan en effektivisering av dagens byggmetoder vara att förvänta, samtidigt som djupare schakter blir allt vanligare i takt med förtätning av våra städer. Det ökade byggandet i känslig innerstadsmiljö kan även leda till ökat nyttjande av icke-massundanträngande pålar. Sådana scenarier, var och en eller i kombination, medför högre svälltryck. Detta ökar vikten av att bedöma hur hävningsförloppet utvecklas i byggskedet samt att uppskatta och beakta det svälltryck som kan uppstå till följd av inlåst hävning i lågpermeabel jord.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Svälltryck på grund av avlastning i lös lera", Johannes Tornborg, Skanska (36 sidor).
Syftet medföreliggande rapport är att öka branschens insikt i hur hävningsförlopp efter schakt påverkardimensioneringsförutsättningarna för bottenplattor och att förbättra möjligheterna att vid schakt i lera kunna bedöma hävningsförloppet och uppskatta storleken på eventuellt svälltryck.
En inventering av tidigare projekt med relevant dokumentation av hävning till följd av avlastning i lös lera har utförts. Mätdata från avschaktningen av innerplanen inom Ullevi i Göteborg analyserades varefter några fiktiva scenarier studerades med numeriska beräkningar för att utvärdera potentiella svälltryck.
Prognostiseringen av hävningsförloppet är behäftat med flera osäkerheter, varför de parametrar som primärt påverkar detta förlopp bör varieras inom rimliga gränser, för att på detta sätt få en uppfattning om vilka parametrar som är viktigast att ha god kännedom om samt vilken storlek som bör förutsättas på det resulterande svälltrycket.
Författaren föreslår en förenklad beräkning som kan användas för att svälltrycket, men påpekar att om svälltryckets storlek är kritiskt/kostnadsdrivande rekommenderas att mer nyanserade analyser utförs.
Det finns andra mekanismer än svälltrycket som kan ge upphov till kontakttrycket mot bottenplattan (vilket i sin tur även kan påverka pålgrundläggningen). Svälltrycket som sådant behöver således ej vara dimensionerande för bottenplattans utformning, men det kan vara en del av flera samverkande mekanismer som tillsammans utgör en kritisk kombination. Vilka mekanismer som samverkar och hur dessa samverkar beror dock på de aktuella byggnadstekniska förhållandena, varför detta måste värderas från fall till fall i samråd mellan konstruktör och geotekniker.
I framtiden kan en effektivisering av dagens byggmetoder vara att förvänta, samtidigt som djupare schakter blir allt vanligare i takt med förtätning av våra städer. Det ökade byggandet i känslig innerstadsmiljö kan även leda till ökat nyttjande av icke-massundanträngande pålar. Sådana scenarier, var och en eller i kombination, medför högre svälltryck. Detta ökar vikten av att bedöma hur hävningsförloppet utvecklas i byggskedet samt att uppskatta och beakta det svälltryck som kan uppstå till följd av inlåst hävning i lågpermeabel jord.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Svälltryck på grund av avlastning i lös lera", Johannes Tornborg, Skanska (36 sidor).
Projektansvarig
- Skanska Sverige AB
Projektledare
- Johannes Tornborg johannes.tornborg@skanska.se