Projekt 12813 – Avslutat Självverkande kylbaffelsystem
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Forskning vid Chalmers.
Det finns olika vägar att uppnå hög energieffektivitet (minst samma nytta med mindre resurser) i nyproduktion eller vid renovering av kontorsbyggnader.
En trend hos komponenttillverkare, installationskonsulter och högskolor är att utveckla tekniker för att aktivt behovsstyra via på kontorsplanen lokalt utplacerad styrutrustning såsom givare, spjäll och motorventiler i ventilationskanaler, rörsystem, tilluftsdon, radiatorer och kylbafflar som integreras i bus-system med belysning, passersystem, etcetera, för klimatisering.
En annan trend är att använda utrustning med få rörliga delar där behovsanpassningen av klimatet sker passivt. De ingående systemen är luftbehandlingsaggregat med batterivärmeväxling och låga lufthastigheter, frikyla till kylbaffelsystem som samtidigt ger värmeåtervinning till tilluften, och självreglerande kylbaffelsystem. Dessa mer robusta och flexibla tekniklösningar vinner sakta mark via olika aktörer i de tre storstadsregionerna. Flera kontorsbyggnader utformade enligt ovan har varit i drift i flera år och fler är under uppförande.
System med självreglerande kylbafflar har, trots dyrare kylbafflar, lägre investeringskostnader än traditionella system tack vare att man kan använda oisolerade rörstråk och inte behöver någon styrutrustning i rummen. Det har i flera av de realiserade byggnaderna också visat sig att man har mindre än förväntade variationer med avseende på termisk komfort, även vid stora lastvariationer, med självreglerande kylbafflar. Det verkar finnas en eller flera faktorer som reducerar det installerade kyleffektbehovet och därmed även kylenergibehovet vid användning av kontinuerligt flöde av köldbärare vid rumstemperatur (inga styrventiler) jämfört med lägre temperatur på köldbärare och intermittent flöde (styrventiler). Kan man bestämma dessa faktorer kan man reducera installerad effekt och därmed reducera installationernas storlek i framtida projekt.
System med självreglerande kylbafflar ställer andra krav vid dimensionering än traditionella system. Men det saknas objektiva (mer vetenskapliga) utvärderingar med avseende på systemens utformning och funktion i de tillämpningar som beskrivs ovan. Bättre empiriska (mätbara) och teoretiska kunskaper kring funktionen hos självreglerande kylbaffelsystem förväntas därför resultera i ökad kunskap om och användning av systemen. Vilket i sin tur förväntas ge ökade förutsättningar att förenkla drift och förbättra energieffektiviteten såväl i nybyggnation som vid renovering.
Slutredovisningen utgörs av seniorforskningsrapporten "Självverkande kylbaffelsystem", Jan-Olof Dalenbäck, Peter Filipsson och Anders Trüschel, samtliga Chalmers, och Jonas Gräslund, Skanska/Chalmers (sex sidor och två vetenskapliga artiklar).
Det finns olika vägar att uppnå hög energieffektivitet (minst samma nytta med mindre resurser) i nyproduktion eller vid renovering av kontorsbyggnader.
En trend hos komponenttillverkare, installationskonsulter och högskolor är att utveckla tekniker för att aktivt behovsstyra via på kontorsplanen lokalt utplacerad styrutrustning såsom givare, spjäll och motorventiler i ventilationskanaler, rörsystem, tilluftsdon, radiatorer och kylbafflar som integreras i bus-system med belysning, passersystem, etcetera, för klimatisering.
En annan trend är att använda utrustning med få rörliga delar där behovsanpassningen av klimatet sker passivt. De ingående systemen är luftbehandlingsaggregat med batterivärmeväxling och låga lufthastigheter, frikyla till kylbaffelsystem som samtidigt ger värmeåtervinning till tilluften, och självreglerande kylbaffelsystem. Dessa mer robusta och flexibla tekniklösningar vinner sakta mark via olika aktörer i de tre storstadsregionerna. Flera kontorsbyggnader utformade enligt ovan har varit i drift i flera år och fler är under uppförande.
System med självreglerande kylbafflar har, trots dyrare kylbafflar, lägre investeringskostnader än traditionella system tack vare att man kan använda oisolerade rörstråk och inte behöver någon styrutrustning i rummen. Det har i flera av de realiserade byggnaderna också visat sig att man har mindre än förväntade variationer med avseende på termisk komfort, även vid stora lastvariationer, med självreglerande kylbafflar. Det verkar finnas en eller flera faktorer som reducerar det installerade kyleffektbehovet och därmed även kylenergibehovet vid användning av kontinuerligt flöde av köldbärare vid rumstemperatur (inga styrventiler) jämfört med lägre temperatur på köldbärare och intermittent flöde (styrventiler). Kan man bestämma dessa faktorer kan man reducera installerad effekt och därmed reducera installationernas storlek i framtida projekt.
System med självreglerande kylbafflar ställer andra krav vid dimensionering än traditionella system. Men det saknas objektiva (mer vetenskapliga) utvärderingar med avseende på systemens utformning och funktion i de tillämpningar som beskrivs ovan. Bättre empiriska (mätbara) och teoretiska kunskaper kring funktionen hos självreglerande kylbaffelsystem förväntas därför resultera i ökad kunskap om och användning av systemen. Vilket i sin tur förväntas ge ökade förutsättningar att förenkla drift och förbättra energieffektiviteten såväl i nybyggnation som vid renovering.
Slutredovisningen utgörs av seniorforskningsrapporten "Självverkande kylbaffelsystem", Jan-Olof Dalenbäck, Peter Filipsson och Anders Trüschel, samtliga Chalmers, och Jonas Gräslund, Skanska/Chalmers (sex sidor och två vetenskapliga artiklar).
Projektansvarig
- Skanska kommersiell utveckning Norden AB
Projektledare
- Jonas Gräslund jonas.graslund@skanska.se