Projekt 11558 – Avslutat Sprickbildning i puts på isolering

För att i största möjliga utsträckning undvika sprickbildning i puts på isolering måste man i detalj känna till hur olika faktorer inverkar. Detta har till viss del studerats kvalitativt i ett tidigare projekt.

I det här projektet "Sprickbildning analyserades ytterligare faktorer samtidigt som även en kvantifiering av olika faktorers inverkan gjordes.

Projektet bestod av tre delar som bedrevs parallellt; modellförsök, teoretiska analyser och "fullskaleförsök".

I modellförsöken studerades deformationer, sprickbildning och spänningar på små putsremsor i laboratorium. Bland annat studerades inverkan av olika klimat och olika putssystem .

I de teoretiska analyserna studerades inverkan av samma faktorer som i modellförsöken. Målsättningen med de teoretiska analyserna var att utarbeta en beräkningsmodell som till stor del kan ersätta tidskrävande laboratorieförsök.

Med utgångspunkt från erhållna resultat i modellförsök och teoretiska beräkningar genomfördes "fullskaleförsök" i laboratorium på befintliga provväggar.

Den metod som rekommenderas för arbete i praktiken innebär en kombination av följande åtgärder:
1. Flytta ut armeringen så mycket som möjligt med distanser
2. Grövre ballast
3. Fiberinblandning i bruket
4. Krympreducerande tillsatser

Slutredovisningen utgörs av forskningsrapporten "Sprickbildning i puts på isolering", Kenneth Sandin, LTH (25 sidor).