Projekt 14561 – Avslutat Gråvatten 2, Utmaning och möjligheter vid implementering av gråvattensystem
Projektsammanfattning
Projektet har utforskat tekniska och legala möjligheter/hinder som uppstår vid implementeringen av ett gråvattensystem, samt identifierat relevant uppföljning. Studien har utforskat möjligheterna kring gråvattenåtervinning i offentliga byggnader (hälsocentral).
Potentialen för gråvattenåtervinning att minska användningen av dricksvatten är stor, men för att resultera i ett adekvat och ändamålsenligt system för återvinning måste varje projekt föregås av en noggrann analys av vattenflödeProjektets syfte var att se vidare på möjligheten att i större utsträckning använda gråvatten och bidra till ett mer hållbart samhälle genom att främja resurshushållningen med vatten (gråvattenåtervinning) och även med relaterad energi.
n, tilltänkt användningsområde, vattenkvalitetskrav och verksamhetens särskilda behov.
Det finns flera reningsprinciper, exempelvis filtrering och biologisk rening, som kan ingå i fastighetsnära gråvattenåtervinning. I leverantörsförslagen för Norrliden förekommer dessa i olika kombinationer. För- och efterbehandling, hygieniska barriärer, lagring och distribution behöver utformas utifrån råvatten, avsedd användning och fastställda krav. En enskild reningsprincip är därför inte en garanti för systemets prestanda och vattenkvalitet utan bedömningen måste avse hela systemlösningen.
Det saknas i dag generellt tillämpbara och bindande svenska kvalitetskrav för återvunnet vatten som inte kräver dricksvattenkvalitet. Detta skapar osäkerhet för byggherrar, entreprenörer och myndigheter. Standardiserade kvalitetsklasser för tekniskt vatten skulle underlätta införandet av gråvattensystem och ge tydligare ramar för berörda aktörer.
Lagstiftningen som reglerar enskilda avlopps- och reningsanläggningar har inte utformats med återvinning av gråvatten som utgångspunkt. De hänsynstaganden som aktualiseras avseende miljö och hälsa är dock desamma. Efter en djupdykning i berörd juridik kan konstateras att gråvattensystem normalt kräver både en bygganmälan (inom ramen för bygglov) och en separat anmälan till kommunens miljöförvaltning. Grunden för anmälan är i första hand hälsoskyddsaspekter och inte miljöpåverkan.
Otydligheten i regelverket kring gråvattensystem och bristen på kunskap om och erfarenhet av dessa gör att kommunernas tolkning av lagstiftningens krav varierar. Den interna ansvarsfördelningen är oklar och det saknas rutiner för prövning och tillsyn, vilket resulterar i rättsosäkerhet och kommunala särkrav. Behovet av nationell vägledning är stort. Projektgruppen föreslår därför att berörda myndigheter tillsammans tar fram riktlinjer för kommunernas hantering av fastighetsnära vattenåtervinning
Potentialen för gråvattenåtervinning att minska användningen av dricksvatten är stor, men för att resultera i ett adekvat och ändamålsenligt system för återvinning måste varje projekt föregås av en noggrann analys av vattenflödeProjektets syfte var att se vidare på möjligheten att i större utsträckning använda gråvatten och bidra till ett mer hållbart samhälle genom att främja resurshushållningen med vatten (gråvattenåtervinning) och även med relaterad energi.
n, tilltänkt användningsområde, vattenkvalitetskrav och verksamhetens särskilda behov.
Det finns flera reningsprinciper, exempelvis filtrering och biologisk rening, som kan ingå i fastighetsnära gråvattenåtervinning. I leverantörsförslagen för Norrliden förekommer dessa i olika kombinationer. För- och efterbehandling, hygieniska barriärer, lagring och distribution behöver utformas utifrån råvatten, avsedd användning och fastställda krav. En enskild reningsprincip är därför inte en garanti för systemets prestanda och vattenkvalitet utan bedömningen måste avse hela systemlösningen.
Det saknas i dag generellt tillämpbara och bindande svenska kvalitetskrav för återvunnet vatten som inte kräver dricksvattenkvalitet. Detta skapar osäkerhet för byggherrar, entreprenörer och myndigheter. Standardiserade kvalitetsklasser för tekniskt vatten skulle underlätta införandet av gråvattensystem och ge tydligare ramar för berörda aktörer.
Lagstiftningen som reglerar enskilda avlopps- och reningsanläggningar har inte utformats med återvinning av gråvatten som utgångspunkt. De hänsynstaganden som aktualiseras avseende miljö och hälsa är dock desamma. Efter en djupdykning i berörd juridik kan konstateras att gråvattensystem normalt kräver både en bygganmälan (inom ramen för bygglov) och en separat anmälan till kommunens miljöförvaltning. Grunden för anmälan är i första hand hälsoskyddsaspekter och inte miljöpåverkan.
Otydligheten i regelverket kring gråvattensystem och bristen på kunskap om och erfarenhet av dessa gör att kommunernas tolkning av lagstiftningens krav varierar. Den interna ansvarsfördelningen är oklar och det saknas rutiner för prövning och tillsyn, vilket resulterar i rättsosäkerhet och kommunala särkrav. Behovet av nationell vägledning är stort. Projektgruppen föreslår därför att berörda myndigheter tillsammans tar fram riktlinjer för kommunernas hantering av fastighetsnära vattenåtervinning
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Projektansvarig
- Skanska Sverige AB
Projektledare
- Elisabet Werecki elisabet.werecki@skanska.se