Projekt 12622 – Avslutat GPS styrd dikesrensning

Projektet syftade till att testa och utvärdera en ny metod för dikesrensning med hjälp av GPS-baserad teknik som leder till bättre avvattning oberoende av utsättningsarbete, effektivare ersättningsform, högre användningsgrad av resurser, bättre resursplanering, minskad miljöpåverkan samt en lägre total kostnad som följd.

Vid dikesrensning och ny dikning är det svårt att få rätt lutning på dikesbotten. Det beror på att det sällan finns tid och resurser till manuell inmätning vilket krävs för att få rätt fall. Istället har grävmaskinistens ögonmått fått duga för att avgöra lutningen.

Ersättningsformen för dikning är i dagsläget ofta oklar då det är svårt att avgöra arbetets omfattning. Den parameter som används för dikning idag är kronor per meter och denna tar inte hänsyn till utgrävd massa. Då alla diken är olika och så även arbetets förutsättningar och omfattning motsvarar sällan ersättningen den verkliga arbetsomfattningen. Ökade krav på uppföljning medför ett behovatt följa upp utfört arbete på ett enkelt och effektivt sätt. Det finns i dagsläget inte heller någon metod eller möjlighet att följa upp utfört arbete utan att aktivt uppsöka varje plats och själv se utförandet.

Första etappen för projektet GPS-styrd dikesrensning startades hösten 2011 i syfte att koppla ihop tre olika system i en systemlösning och testa data-kommunikationen samt bygga en databank för att följa upp dikesrensningen. Metoden testades vid dikesrensningen längs två sträckor med behov av dikningsarbeten på väg 2532 i driftområdet Falköping.

Resultatet från etapp 1 visade att med användning av GPS-styrd dikesrensning blev kvaliteten på dikena bättre. Dikena hade jämnare lutning än de som görs med konventionella metoder och färre vattenansamlingar syntes i de nya dikena. Kostnaderna för dikesrensning ökade dock förhållande till den traditionella metoden för dikesrensning. Kostnadsökningarna berodde delvis på en minskning i produktionskapaciteten för dikningen som i sin tur berodde på tidsfördröjningar som orsakades bland annat av att systemen inte fungerade tillförlitligt. En annan orsak var att det ursprungliga tillståndet på dikena var såpass dåligt att dikningsarbetet krävde mer resurser och mer tid än vad som krävs vid traditionella dikesrensningar. Brist på tipplats bidrog också till en del tidsfördröjningar.
Osäkerheten i ökade dikningskostnaderna i etapp 1 som berodde på ovan nämnda brister var anledningen att projektgruppen tog beslut att utföra etapp 2 för att utvärdera metoden igen efter att bristerna i hopkopplingen av de tre systemen var åtgärdat.

Baserat på resultaten kan följande slutsatser dras:
- GPS-styrd dikesrensning leder till en avsevärd ökad kvalitet för dikesrensning. Dikena har till exempel jämnare lutning än de som rensas med konventionella metoder och färre vattenansamlingar syns i de nya dikena.
- I förhållande till den traditionella dikesrensningen ökar GPS-styrd dikesrensning kapaciteten för dikesrensning upp till 95 % då arbetet utförs lättare och snabbare.
- Med GPS-styrd dikesrensning ökar kostnaderna för dikesrensning med upp till 20 % i förhållande i förhållande till den traditionella dikesrensningen. Kostnadsökningarna beror på de systemkomponenter som krävs för den nya tekniken. Den kostnadsökningen är försumbart i förhållande till den ökade kapaciteten och höga kvaliteten som kan uppnås med GPS-styrddikesrensning.
- Med GPS-styrd dikesrensning är uppföljningsbarheten av dikningsarbetet och dess relaterade parametrar stort. Det behövs dock mycket arbetet för att uppföljningen ska komma till en användarvänlig nivå. En viktig parameter som fortfarande inte går att följa upp är längden på rensat dike. Av den anledningen är det fortfarande svårt att hitta den önskade ersättningsformen i form av antal ton grävd massa per meter dike.


Slutredovisningen utgörs av rapporten "GPS-styrd dikesrensning", Andreas Bäckström, Svevia (10 sidor).