Projekt 12912 – Avslutat Energianvändning och klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus innan driftsättning jämfört med driftfasen

Livscykelanalys (LCA) kan användas för att beräkna miljöpåverkan av produkter och tjänster under deras livscykel – från utvinning av naturresurser, till avfallshantering. Det har tidigare varit, och antas fortfarande ofta vara, så att den största andelen av en byggnads klimatpåverkan uppstår vid drift av byggnaden, på grund av den energi som då används. På senare år har LCA-studier av enskilda byggnader dock indikerat att då husen blir allt mer energisnåla och mer förnybara energikällor används under driften, förskjuts klimatpåverkan från driftskedet till byggprocessen på grund av minskat energibehov för driften och ökad materialanvändning för att uppnå byggnadens högre energiprestanda.

Syftet med detta projekt har varit att:
- studera klimatpåverkan och energianvändning under byggprocessen respektive driftskedet för ett nybyggt flerfamiljshus med lågenergiprofil
- lyfta frågan om byggprocessens och byggmaterialens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt
- lyfta metodikfrågor relaterade till LCA och byggnader.

Projektet genomfördes som en fallstudie för kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm. Husen har stomme och ytterväggar av betong och kan anses vara representativa för nybyggda energieffektiva flerbostadshus av betong. Husen har dock inga garage, vilket annars är vanligt i Stockholm och andra storstadsregioner.

Studien visar att det alltid är viktigt att skapa energieffektiva klimatskal även om det leder till något ökade materialmängder. Samtidigt visar studien tydligt på att byggprocessens klimatpåverkan är en mycket viktig miljöaspekt att hantera i byggandet. Minskning av produktionsfasens klimatpåverkan får dock inte ske på bekostnad av husets prestanda (funktioner) under dess livslängd, utan målet måste vara att både minska klimatpåverkan och uppfylla andra funktionella krav. Åtgärder och investeringar när byggnaden uppförs som kan öka sannolikheten att exempelvis stomme eller väggsystem kan behållas eller återanvändas vid en större ombyggnad, säg 50 år efter att huset byggdes, kan därför vara lönsamma investeringar i såväl ett ekonomiskt som ett klimatmässigt perspektiv, även om klimatpåverkan inledningsvis är högre.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Byggandets klimatpåverkan", Maria Brogren, Sveriges Byggindustrier et al. (69 sidor, powerpointpresentation och pressklippslista).