Projekt 14101 – Avslutat Energilager för nätanpassad krossning med stöd av solceller
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Projektet har undersökt marknad för energilager (Litium-Jon batterier) för att i praktisk drift testa hur ett sådant batteri påverkar energianvändning, effektprofil, behovet av köpt elkraft, täktens störning på elnätet, samt hur batteri och solceller samverkar.
Flera frågor kom att belysas;
• Vilken effektförmåga (kW) måste ett energilager ha för att nedbringa belastnings svängningarna till en acceptabel nivå?
• Vilken responstid krävs från batterisystemet (millisekunder) för att möta belastningsvariationerna?
• Vilken lagringskapacitet (kWh) bör ett energilager ha i förhållande till en given solcellsinstallation och eventuella nätbegränsningar?
Det finns flera metoder att reducera startströmmar. En vanligt använd metod är att förse krossen med s.k. ”mjukstartare”. Mätningar med mjukstartare har dock påvisat att startströmmar inte reduceras i önskvärd omfattning. Många täktägare är vidare tveksamma till användning av strömbegränsare då dessa kan inverka negativt vid exempelvis start mot fylld kross. Modernare krossar använder allt oftare frekvensomriktare för krossens motorstyrning. Prov med strömbegränsning i frekvensomriktare har visat på önskvärt resultat under startförloppen.
Det är ett starkt batteri projektet använt för undersökning (1 MW, 2 MWh) i en täkt väl lämpad för att kunna verifiera batteriets förmåga att släcka ut störningar från krossar, så att inte täkten stör andra kunder i närheten.
Mätningar under perioden 19–22 september 2025 visar att batteriet kan dämpa stora strömtoppar vilket var förväntat resultat.
Med batteriets stora kapacitet (1 MW) torde även ö-drift och start mot batteri vara möjligt för en inte alltför stor kross. Även om detta skulle innebära en något långsammare start då max ström från batteriet ligger kring ca 1 800 A vid 110% last. Strömpendlingar under drift minskas enligt GPT:s mätning med närmare 60%. Att kunna utjämna de aktiva strömpendlingarna ytterligare kräver troligen en helt annan regleralgoritm än den nuvarande. Reduktionen av effekt-toppar och strömpendlingar innebär att batteridrift väsentligt skulle kunna förbättra anläggningens ekonomi, då dessa minskas med ca 1000 kW.
Med dagens effektpriser är batteri-hybrid drift alltså en stor fördel.
Flera frågor kom att belysas;
• Vilken effektförmåga (kW) måste ett energilager ha för att nedbringa belastnings svängningarna till en acceptabel nivå?
• Vilken responstid krävs från batterisystemet (millisekunder) för att möta belastningsvariationerna?
• Vilken lagringskapacitet (kWh) bör ett energilager ha i förhållande till en given solcellsinstallation och eventuella nätbegränsningar?
Det finns flera metoder att reducera startströmmar. En vanligt använd metod är att förse krossen med s.k. ”mjukstartare”. Mätningar med mjukstartare har dock påvisat att startströmmar inte reduceras i önskvärd omfattning. Många täktägare är vidare tveksamma till användning av strömbegränsare då dessa kan inverka negativt vid exempelvis start mot fylld kross. Modernare krossar använder allt oftare frekvensomriktare för krossens motorstyrning. Prov med strömbegränsning i frekvensomriktare har visat på önskvärt resultat under startförloppen.
Det är ett starkt batteri projektet använt för undersökning (1 MW, 2 MWh) i en täkt väl lämpad för att kunna verifiera batteriets förmåga att släcka ut störningar från krossar, så att inte täkten stör andra kunder i närheten.
Mätningar under perioden 19–22 september 2025 visar att batteriet kan dämpa stora strömtoppar vilket var förväntat resultat.
Med batteriets stora kapacitet (1 MW) torde även ö-drift och start mot batteri vara möjligt för en inte alltför stor kross. Även om detta skulle innebära en något långsammare start då max ström från batteriet ligger kring ca 1 800 A vid 110% last. Strömpendlingar under drift minskas enligt GPT:s mätning med närmare 60%. Att kunna utjämna de aktiva strömpendlingarna ytterligare kräver troligen en helt annan regleralgoritm än den nuvarande. Reduktionen av effekt-toppar och strömpendlingar innebär att batteridrift väsentligt skulle kunna förbättra anläggningens ekonomi, då dessa minskas med ca 1000 kW.
Med dagens effektpriser är batteri-hybrid drift alltså en stor fördel.
Projektansvarig
- Skanska Asfalt och Betong AB
Projektledare
- Björn Strokirk bjorn.strokirk@sbmi.se