Projekt 12014 – Avslutat Sprängskadezonsutbredning och laddningars påverkan på mikrosprickbildningen

Projektet bygger vidare på SBUF projekt 11848 "Sprängskadezonsutbredning och teoretisk sprängskadezon". Detta arbete var en första del i att kartlägga hur geologiska parametrar påverkar en bergarts sprängbarhet.

I föreliggande projekt studerades endast en bergart och i stället varierades laddningen och frikopplingsgraden. De mätmetoder som visade sig framgångsrika i tidigare projekt användes, nämligen ultrasonik- och porositetsmätningar.

Resultat och slutsatser som projektet ledde fram till:
- Tydliga resultat beträffande sprängskadornas storlek erhölls från försöken.
- Vid lägre laddningskoncentrationer, upp till cirka 1 kg/m, kunde tydliga samband ses vid jämförelse mellan uppmätta skador och de teoretiska modellerna. Vid högre laddningskoncentrationer var de uppmätta skadezonerna däremot betydligt mindre än de teoretiska uppskattningarna.
- Goda jämförelser mellan olika typer av sprängmedel kunde utföras då laddningskoncentrationen korrigerats med hjälp av viktstyrka. Det tydliga sambandet som hittades mellan laddningskoncentration och skadedjup kunde beskrivas med en matematisk funktion.
- Vibrationsanalys visade att det fanns en relativt god korrelation mellan sprängskada och svängningshastighet, det vill säga att sprickor kan antas uppstå vid en kritisk svängningshastighet.

Slutredovisningen utgörs av examensarbetet "Laddningens påverkan på sprängskadeutbredningen", Marcus Kilebrant och Thomas Norrgård, Chalmers (68 sidor och bilagor).