Artikel Effekt av damningsreducerande åtgärder vid täktverksamhet
Transporter och materialhantering det vill säga krossning och siktning, är de källor som orsakar mest damning och har störst potential att kunna åtgärdas när det gäller att minska damning från täktverksamhet.
Städning av asfaltsväg visar i stort sett ingen effekt som damningsreducerande åtgärd vid täktverksamhet på kort sikt. Stora partiklar togs visserligen bort men de små blev kvar och
omfördelades på vägen. Om en asfalterad väg på en bergtäkt eller liknande
verksamhet inte städas alls riskerar den även att så småningom förvandlas till
en grusväg med en hård underliggande yta.
Vattenbegjutning av grusväg visade sig däremot vara mycket effektivt. Efter fem timmar var dock effekten av vattenbegjutningen borta vilket innebär att vattenbegjutning bör ske två gånger under en arbetsdag vid torra förhållanden. Det här projektet har identifierat effekten av olika damningsreducerande åtgärder vid täktverksamhet.
De viktigaste källorna till damning med diffusa partikelemissioner vid täktverksamhet är losshållning, transporter, materialhantering och passiv vinddriven damning från upplag och öppna ytor. Av dessa konstaterades transporter och materialhantering (krossning och siktning) vara de källor som orsakade mest damning samt hade störst potential att kunna åtgärdas.
Krossning och siktning
För krossning och siktning visade sig skumbegjutning vara en mycket effektiv åtgärd. Partikelemissionerna från krossen minskade med mellan 96 och 99 procent, med den största effekten på de större partikelfraktionerna. Skummet minskade dock även emissionerna av små partiklar (PM2.5) mycket effektivt. Skummet tillsattes i krossen men effekten återfanns även i sikten, vars partikelemissioner minskade med 78 - 87%. Skum är en intressant åtgärd som inte har någon påvisad effekt på slutprodukten, samt att den går att använda även vintertid.
Eftersom bara lite vatten används blir inte heller materialet blött, vilket i vissa fall annars kan vara ett problem. Vattenbegjutning visade också goda resultat, med en ungefärlig halvering av emissionerna från både sikten och krossen.
Vilka damningsreducerande åtgärder som bör sättas in beror på verksamheten, anläggningens läge och utformning samt de lokala meteorologiska förhållandena.
Beroende på var verksamheten ligger kan olika typer av barriärer vara intressant för att reducera spridningen av damm.
Kontakt
- Malin Gustafsson IVL Svenska Miljöinstitutet malin.gustafsson@ivl.se