Artikel Effektiva energimätningar i flerbostadshus

Nu finns det anvisningar för energimätningar i nya flerbostadshus. De fyller ett behov som finns kring bättre rutiner för energimätningar. Stockholms Byggmästareförening och Sveby har tagit fram anvisningarna.

Anpassade och inbördes samordnade anvisningar som bör tas fram för att få bättre fungerande energimätningar:

• Mätplan med struktur som visar vilka delposter som ska ingå i energianvändningen
• Projekteringsanvisningar för energimätningar VVS, El, SÖ
• Installationsanvisningar och gränsdragningslistor till VVS-, el- och SÖ-entreprenörer
• Anvisningar för idrifttagning, funktionskontroller och samordnad provning
• Anvisningar för entreprenadbesiktningar och kontroller av energimätningssystem
• Verifieringsanvisningar
• Drift- och skötselanvisningar.

Ritningsunderlag följer med och utvecklas under processen som komplement till anvisningarna. Energimätarna placeras in på tydliga scheman. Projektet har tagit fram en checklista som föreslås implementeras i företagens egna verksamhetssystem och rutiner.

Intervjuresultaten i sammanfattning:

• Företagen har olika standardiseringsnivå på styrande dokument
• Få (ingen) har tänkt på BEN-verifiering fullt ut
• IMD-mätningar i lägenheter , vilka ofta handlas upp separat från mätföretag, verkar fungera bättre än mätningar för energiuppföljning och verifiering. Ofta mer automatik i IMD-mätningar än för energiuppföljningsmätningar i undercentraler
• Fel upptäcks för sent. Mer skulle kunna ses vid besiktning
• Samordnad provning görs ibland utan mätsystemet, ibland för att kommunikation ej hunnit installeras.

Uppföljningsprojekt har visat vikten av att prova framtagna anvisningar och handlingar i fullskaleprojekt. Något som föreslås genomföras i en kommande etapp där mätsystemens funktion kommer att utvärderas och rapporteras.

Projektets mål har varit att ta fram standardiserade anvisningar för energimätningar i flerbostadshus, som kan följa med i hela processen för att säkerställa och underlätta uppföljning och verifiering.

Bakgrund

Sedan 2006 finns krav på energimätning i byggnader för att redovisa bygglov och erhålla slutbesked. Sedan 2016 ska dessutom energianvändningen verifieras och normaliseras, det vill säga korrigeras till normalt brukande. Det ställer stora krav på uppföljande mätningar i byggnader, vilka till övervägande del har varit bristfälliga, kraven till trots.

Många exempel på bristande mätningar finns dokumenterade i olika rapporter det senaste åren, även för de som erhållit speciella bidrag för mätningar, exempelvis Energimyndighetens och Boverkets projekt om NNE-hus, uppföljning av SABO:s Kombohus, med flera. Brister i dokumentation har även påtalats som resultat av projektet Energikartan (Energimyndigheten/SBUF).

Ett problem är att de olika aktörerna har sin egen bild av syftet med mätningarna, och beslut som tas är bra för just den aktören men som påverkar helheten negativt. Därför behöver en helhetssyn skapas genom hela processen för att eliminera detta.