Artikel Träbroars livslängd sätts till 40 respektive 80 år

Det huvudsakliga hindret för att nå målet för en klimatpositiv gång- och cykelträbro är förutsättningen att den av Trafikverket angivna livslängden för träbroar sätts till 40 resp. 80 år. Det omöjliggör möjligheten att tillgodoräkna sig den kolinlagring som sker inom brons stomme som permanent sådan inom klimatberäkning enligt gällande standard (EN15804).

Det här projektet har undersökt om och hur träkonstruktioner kan utgöra bas för infrastrukturinvesteringar. Syftet var också att undersöka hur en träbro för gång-och cykeltrafik bör utformas för att ge förutsättningar för ett hållbart och tryggt resande, kunna möta framtida klimatförändringar och samtidigt utgöra en del av en grön stadsplanering.

Åtgärd a (trä som kolsänka) och h (material- och energiåtervinning) går inte att applicera samtidigt då den förstnämnda bygger på att trä bibehåller sin struktur och den sistnämnda kräver att trä omvandlas till energi.

Sammanfattningsvis finns det i framtiden troligtvis möjlighet att närma sig klimatneutralitet även vid användning av andra material än trä, eller åtminstone vid användning av andra material i kombination med trä. För att lyckas sänka klimatpåverkan från byggnationer behöver klimattänket finnas med genom hela projektet från anbud till produktion, och många olika roller i ett projekt behöver involveras. Processen för att bygga klimatneutralt/-positivt kräver generellt att projekteringen sker i en något 45 omvänd ordning än vad som vanligen är fallet idag. För att nå uppsatta mål om klimatneutralitet/- positivitet behöver klimatberäkningar utförs i tidigt skede samt parallellt under projektets gång, där resultaten ingår i beslutsunderlag gällande konstruktionslösningar och materialval.

Ett stort ansvar ligger på materialtillverkarna - utvecklingen och tillgängligheten av klimatneutrala material behöver skyndas på. Även tillgången på giltiga miljövarudeklarationer kopplade till produkterna behöver säkerställas. Här behövs en tydlig dialog med leverantörerna men också att kraven skrivs in i leverantörsavtalen. En stor del av den klimatbelastning som uppstår under byggnationens livscykel härleds till energianvändning vid råvaruutvinning, materialtillverkning och transporter.

Viktiga aspekter för att minska denna är att arbeta resurseffektivt och utnyttja dels förnybara resurser samt eftersträva cirkulära flöden. Möjligheten till att addera växtlighet på gång-och cykelbroar har genom litteraturstudien visat kunna ge större effekter ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv än vid första anblicken. Lösningen som presenterats är fullt genomförbar och erbjuder mervärden som verkar för flera av de globala målen för hållbar utveckling. Grön infrastruktur är en viktig pusselbit för att bibehålla våra ekosystem och vår gemensamma livsmiljö, kan hjälpa till i hanteringen av lokala effekter av klimatförändringar och främja en god dagvattenhantering.

Trots att klimatneutralt och klimatpositivt byggande är i ropet saknas fortfarande digitala verktyg och databaser anpassade för att räkna med upptag av växthusgaser på ett standardiserat sätt. Inom området för landskapsutformning såsom grönområden och parker är tillgången på data än mer begränsad, då dessa områden hit tills helt saknat krav på klimatrapportering, vilket bidrar till ett glapp inom nationell klimatrapportering och att stora kolsänkor kan missas. En hel park som står i över 100 år har potential att lagra en stor mängd kol under lång tid, men storleken på denna kolinlagring är än så länge svår att räkna ut.

Dessa luckor försvårar möjligheterna att utföra en rapportering av negativa utsläpp inom byggsektorn överlag, och går inte helt i linje med de nationella mål som finns gällande klimatpositivitet i framtiden. Med de material och metoder som finns tillgängliga idag kan vi inte bygga en klimatpositiv gång-och cykelbro om inte någon form av kompenserande kolinlagring kan medräknas.