Artikel Sponthandboken 2018

Sponthandboken 2018 ger tydliga anvisningar att lastspridning av lokala laster ej får utföras med elasticitetsteoretiska modeller i punkt 2, då jorden befinner sig i en brottsituation. Detta i kombination med kravet att för AJB matcha erforderlig underslagning från totalstabilitetsberäkningar och rotationsstabilitetsberäkningar genom reduktion av jordtrycket säkerställs att konstruktionselementen verkligen kan hålla emot samtliga potentiella glidytor som inte uppfyller ställda krav.

Utöver detta har fördelen av att faktiskt särskilja aktivt och passivt belysts. Detta för att underlätta att verkligen fånga de fall då sprickvattentrycket riskerar att överstiga aktivtrycket, särskilt om detta skulle uppträda under schaktbotten.

Detta är inte minst viktigt vid FEA och konsolsponter (eller där relativt stora deformationer in mot schakten förväntas). Missas detta finns det istället stor risk att negativa porövertrycken till följd av den horisontella deformationen suger kvar sponten. Vidare har vikten av att beakta konsolidering av schaktbotten belysts utifrån den modell som inkluderats i Sponthandboken 2018.

Särskilt stor risk föreligger för konsolsponter där schaktbotten utgörs av lera. Detta om fullt passivt jordtryck nyttjats. För stämpade konstruktioner har vikten av att, om det råder obalans mellan sidorna, den mothållande sidan kan ta emot stämpkrafterna uppmärksammats. Liksom att det finns förmåga att ta emot eventuella tillskottslaster till följd av temperaturlaster i stämp. Detta gäller såväl för stämp som för hammarband, spont och bakomliggande jord.

Bakgrund

Genom att systematiskt följa dimensioneringsgången som föreslås i Sponthandboken 2018 för schakt i en geologi bestående av lera med stor mäktighet påvisas några av de nödvändiga nyheterna i Sponthandboken 2018 jämfört med dess föregångare från 1996.