Projekt 9059 – Avslutat Materialval för tappvattensystem i bostäder - fältstudie i kv Astrid
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Naturvårdsverket har från år 2000 infört nya gränsvärden för maximalt kopparinnehåll i avloppsslam. Stockholm Vatten har svårt att klara dessa gränsvärden med nuvarande förhållanden och vill därför minska kopparhalterna. En stor andel av kopparen i vattnet kommer från kopparrör för tappvatten där andelen ökat successivt i och med att stammar bytts ut vid renovering av fastigheter. Ett stort antal faktorer och krav måste beaktas vid val av rörmaterial med ett livscykelperspektiv. Förutom påverkansfaktorer i själva byggnaderna, vilket studerats i detta projekt, måste även materialvalet i hela tappvattensystem samordnas för att vattenkvaliteten ska kunna anpassas till rörmaterialen.
Syftet med projektet har varit att ta fram ett underlag för optimering av materialvalet för tappvattensystem i nya flerbostadshus, sett ur ett livscykelperspektiv och med beaktande av hälsofrågor, miljöpåverkan, beständighet, säkerhet mot vattenskador, underhåll och totalekonomi.
Med bidrag från SBUF har arbetet utförts av JM AB i samarbete med Institutionen för byggnader och installationer, KTH, och Sycon Stockholm Konsult.
I ett flerbostadshus med 12 lägenheter avsedda för äldreboende i kv Astrid, Spånga, har fyra olika rörmaterial installerats i olika stammar och jämförts med avseende på tidsåtgång och materialkostnader för färdiga tappvattensystem. Installationerna utfördes under tiden 1999/2000 och de jämförda rörmaterialen var koppar, PEX, PP samt rostfritt stål. Dessutom har en litteraturstudie genomförts, där kunskapsläget dokumenterats för miljöpåverkan, hälsofrågor, korrosion och livslängdsbedömningar och drift- och underhållsfrågor.
Utvärderingen av installationskostnaderna i kv Astrid visar bland annat att kostnaden för kopparrör var markant lägre än för de övriga rörmaterialen, vilket beror på jämförelsevis låg materialkostnad och kort montagetid. En beräkning utgående från resultaten för ett exempel innehållande 6 lägenheter, en stam och 10 m källarstråk, resulterade i att kopparalternativet blev ca 28 % billigare än plaströrsalternativen medan rostfria rör var ca 6 % dyrare än plaströren.
Vid utvärderingen fick den aktuella rörentreprenören lämna uppgifter om de fyra rörmaterialen via en utvärderingsblankett och intervjuer. En sammanställning av dessa uppgifter redovisas i tabellform på motstående sida av informationsbladet.
Uppgifterna i tabellen begränsas till förhållandena i kv Astrid och bör ej generaliseras. I rapporten framhålls att det för PEX-rör finns ett flertal olika fogningsmetoder med skilda egenskaper och kostnader. Siffrorna angivna inom parentes kan betraktas som mer generellt giltiga när hela byggprojekt.
Syftet med projektet har varit att ta fram ett underlag för optimering av materialvalet för tappvattensystem i nya flerbostadshus, sett ur ett livscykelperspektiv och med beaktande av hälsofrågor, miljöpåverkan, beständighet, säkerhet mot vattenskador, underhåll och totalekonomi.
Med bidrag från SBUF har arbetet utförts av JM AB i samarbete med Institutionen för byggnader och installationer, KTH, och Sycon Stockholm Konsult.
I ett flerbostadshus med 12 lägenheter avsedda för äldreboende i kv Astrid, Spånga, har fyra olika rörmaterial installerats i olika stammar och jämförts med avseende på tidsåtgång och materialkostnader för färdiga tappvattensystem. Installationerna utfördes under tiden 1999/2000 och de jämförda rörmaterialen var koppar, PEX, PP samt rostfritt stål. Dessutom har en litteraturstudie genomförts, där kunskapsläget dokumenterats för miljöpåverkan, hälsofrågor, korrosion och livslängdsbedömningar och drift- och underhållsfrågor.
Utvärderingen av installationskostnaderna i kv Astrid visar bland annat att kostnaden för kopparrör var markant lägre än för de övriga rörmaterialen, vilket beror på jämförelsevis låg materialkostnad och kort montagetid. En beräkning utgående från resultaten för ett exempel innehållande 6 lägenheter, en stam och 10 m källarstråk, resulterade i att kopparalternativet blev ca 28 % billigare än plaströrsalternativen medan rostfria rör var ca 6 % dyrare än plaströren.
Vid utvärderingen fick den aktuella rörentreprenören lämna uppgifter om de fyra rörmaterialen via en utvärderingsblankett och intervjuer. En sammanställning av dessa uppgifter redovisas i tabellform på motstående sida av informationsbladet.
Uppgifterna i tabellen begränsas till förhållandena i kv Astrid och bör ej generaliseras. I rapporten framhålls att det för PEX-rör finns ett flertal olika fogningsmetoder med skilda egenskaper och kostnader. Siffrorna angivna inom parentes kan betraktas som mer generellt giltiga när hela byggprojekt.