Projekt 12440 – Avslutat Kemiska metoder för ökad beständighet av betongkonstruktioner

Projektet omfattar dels laboratorieförsök samt fältstudier. All praktiskt arbete i samband med laboratorieförsöken utfördes på CBI i Borås och på C.lab, Thomas Concrete Group.

Ett av delmålen i den laborativa studien var att undersöka om impregneringar och så kallade konsolideringar (djupimpregnering med syfte att förstärka den inre strukturen på betong) kan öka mekanisk beständighet av betong. Skyddsimpregneringar inom byggbranschen används för att förhindra vatten- och saltinträngning i betongkonstruktioner. Den så kallade vattenavvisande effekten är bara en av de egenskaperna som en impregnering kan tillföra betong. Konsolidering som ett begrepp och fysik process är flitigt använd inom konservatorsbranschen. Tyvärr finns det få exempel inom betongområdet på tillämpning eller användning av till exempel silaner utan vattenavvisande effekt men med en konsoliderande egenskaper. Studien visar på stor potential för utveckling av den här typen av skyddsbehandlingar med konsolideringspreparat, speciellt på en ökning av vidhäftningshållfastheten i betongens yta.

Ett annat delmål med den laborativa studien var att undersöka hur skyddsimpregneringar i form av hydrofoberande produkter och tätskikt kan skydda betong mot nedbrytningseffekter så som inträngning av vatten, klorider samt karbonatisering. Resultaten indikerar tydligt att skyddsimpregneringar och ytskyddsprodukter kan användas för att reducera kloridinträngning, karbonatisering och vattenabsorption. Studien har även visat att det är viktigt att rätt typ av produkter används med påvisad inträngningsförmåga och fullgod hydrofoberande funktion. Det finns kommersiellt tillgängliga produkter som inte har någon påvisad uppgraderande förmåga på varken kloridinträning, karbonatisering eller frostpåverkan. Ett enkelt sätt för beställare, förvaltare och entreprenörer att säkerställa att rätt produkter används, med bevisad funktion, är att föreskriva och tillämpa produkter som typgodkänts enligt SS-EN 1504-2 och CE märkts.

Projektets resultat bedöms ha ekonomisk potential för fastighetsägare, förvaltare, entreprenörer och aktörer inom prefabricerad betongtillverkning. Denna potential ligger inom att förbättra den tekniska livslängden så att framtida drift och underhållskostnader sannolikt kan bli lägre än för en obehandlad konstruktion. Alltså finns det potential att kvalitetssäkra konstruktionens beständighetsfunktion och därmed ges en möjlighet att bedöma ökningen av teknisk livslängd, det vill säga livslängdsdimensionering.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Kemiska metoder för ökad beständighet av betongkonstruktioner. Laboratorieförsök och fältstudier", Hans Hedlund och Thomas Blanksvärd, bägge Skanska, och Katarina Malaga, CBI (41 sidor med bilagor).