Projekt 12954 – Avslutat Tillståndsbedömning av våtrums installationer och tätskikt med hjälp av förstörande provning - kopplingar till brukarnas hälsa och upplevd innemiljö

Det finns ett stort behov av mer kunskap om hur våtrum fungerar med tanke på tätskikt, rörgenomföringar i såväl väggar som golv och tak samt installationer i byggnader som har varit i normalt bruk. Genom möjligheten att studera 148 lägenheter, varav hälften nu har rivits, i Kiruna har detta projekt undersökt 72 lägenheter på olika sätt för att ta reda på våtrummens status samt undersöka VVS-installationerna.

I projektet har det funnits tillgång till två typiska konstruktioner av våtrumsväggar, lättbetongvägg och träregelvägg med olika kombinationer av kakel, klinker, våtrumsväv och våtrumsmatta. I studien ingår elva delstudier som ur olika aspekter behandlar våtrummen och dess status idag avseende funktion och skador. Medan lägenheterna fortfarande var bebodda mättes de hygrotermiska förhållandena i inneluften.

Resultatet visar att det finns en variation mellan lägenheterna och att mätresultatet är i linje med referensmaterial på hygrotermiska förhållanden i byggnader i Sverige. Mätningarna utfördes under mars månad då lägenheterna stått tomma i tre månader vilket kan ha lett till en viss uttorkning under denna period. Speciellt på de platser där det varit läckage som till exempel runt golvbrunnar. Den okulära besiktningen identifierade exempelvis mattsläpp runt golvbrunn och fuktskador på originalväv bakom badkar.

För att undersöka rörsystem för tapp- och spillvatten bilades golv och vägg upp så att all rördragning i badrummen blottlades. Rörsystemet plockades sedan försiktigt ut och skars upp i provbitar för analys. Förutom i fyra badrum togs provbitar från rördragning för VVC. Totalt togs 64 provbitar. Av proverna var det 10 som var utsatta för korrosion som inte påverkat godstjocklek och sju som hade korrosion som gravt påverkat godset. Tre av dessa var provbitar som utsatts för hastighetskorrosion i VVC-slingan där delar även tidigare hade blivit ersatta med nya komponenter. Fyra prover togs på golvbrunnar vilka samtliga hade rostat vilket lett till läckage runt brunnen då det hade påverkat tätskiktet runt brunnen.

Legionellaprover i tappvattensystemet togs i sex av byggnader i den lägenhet som i respektive byggnad var längst bort på rörsystemet. Det innebär sex prover på kallvattensidan och sex prover på varmvattensidan som analyserats med PCR-analys. Inget av dessa prover påvisade någon förekomst av legionellabakterier. I VVC-systemet togs sex prover, tre från vardera VVC-slinga på två gårdar. Inget av dessa prover påvisade någon förekomst av legionellabakterier.

För att kontrollera ytterväggarnas status i badrummen skars ett regelfack upp i varje badrumsyttervägg där ett antal prover för mögel togs från råspont och stomme. För samtliga badrumsytterväggar visade resultaten att alla prover tagna på råsponten hade mycket påväxt över hela ytorna. Även flertalet av spikläkten hade mycket påväxt över hela eller fläckvis över ytorna. I sättfix bakom keramikplattor förekom bakterietillväxt. Vid demontering av väggen visade det sig att det fanns nedsmutsning på grund av otätheter i klimatskalet.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Tillståndsbedömning av byggnader med hjälp av förstörande provning av byggnadskomponenter", Dan Jönsson, Dennis Johansson och Hans Bagge, samtliga Lunds tekniska högskola, och Fredrik Runius, Säker Vatten AB (81 sidor och 7 bilagor).