Projekt 116 – Avslutat Automatisk påldrivningsdokumentation
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Rutiner för projekt- och produktionsplanering, arbetsberedning, kostnadsstyrning och säkerhetsarbete utvecklades och integrerades i byggstyrningen under 1960- och 1970-talen. Under 1980-talet har nivån på byggstyrningen sjunkit. Det är nödvändigt att höja den igen! Detta gäller även kvalitetsnivån. Systematisk kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning krävs för att nivån skall höjas.
Systematiskt arbete krävs i alla led av byggprocessen. Kvalitetsarbetet måste starta redan hos byggherren och projektörerna så att ritningar, handlingar och besked är de rätta för byggproduktionen. Byggentreprenören måste börja sitt kvalitetsarbete redan under kalkylering, produktionsplanering, materialinköp och upphandling av underentreprenörer. Materialleverantörer och underentreprenörer måste även de bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete så att deras leveranser och arbeten har rätt kvalitet. Kvalitetsstyrning och kvalitetskon troll ute på byggarbetsplatsen är den sista och avgörande länken för att uppnå rätt kvalitet.
Denna vägledning för "Egenkontroll på bygget" anknyter till kvalitetsstandarden SS ISO 9000 serien.
Kvalitetsarbetet i byggföreta get skall vara en integrerad del av byggstyrningen. Kvalitetsstyrningen kan ske med hjälp av kvalitetsplaner, kvalitetsronder, kvalitetscirklar och olika slags besiktningar och kvalitetskontroller. Egenkontroll på bygget är ett led i byggstyrningen. Målet är att välja rätta resurser och att göra rätt från början i alla led av arbetsprocessen. Rätt kvalitet i processen leder till rätt kvalitet i slutprodukten. Genom en god byggstyrning når man detta mål.
Egenkontroll på bygget innebär att man analyserar riskerna för kvalitetsfel och väljer ut de kvalitetskritiska aktiviteterna på bygget.
Arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer förbereder gemensamt de ut valda aktiviteterna och inriktar sig på kontroll av de kritiska momenten. För att det skall kännas menings fullt för personalen på bygget att genomföra egenkontroll måste kvalitetsstyrning också ha genomförts i tidigare led i byggprocessen.
Ofta är det de små missarna som orsakar kvalitetsfel. Om ett och samma fel återupprepas många gånger får det betydande konsekvenser för kvalitet, byggtid och kostnader. Det är ofta "liten tuva stjälper stort lass". Det bästa sättet att komma underfund med kvalitetsriskerna i ett arbete, är en kombination av
systematisk analys
entreprenörens samlade erfarenheter
den dialog man för med beställare, projektörer och myndigheter.
Byggnadsobjekt kan vara kvalitetskänsliga i olika avseenden. Inget objekt är det andra likt. Nybyggnadsobjekt skiljer sig från ombyggnadsobjekt. Vissa är utsatta för väder och vind, andra är kvalitetskänsliga p g a pressad byggtid osv.
På varje bygge är en del arbeten mer känsliga än andra. Det kan finnas risk för vattenläcka ge, dålig hållfasthet, tolerans fel och mycket annat. Om man tar reda på de viktigaste riskerna för kvalitets fel, får man grepp om byggets känsliga delar. Börjar man med riskanalysen, kan man sedan välja ut de kvalitetskritiska aktiviteter som måste styras och kontrolleras så att det inte uppstår fel. Själva grundidén i den kontrollmetod som beskrivs här är att man koncentrerar sig på byggets kvalitetskritiska aktiviteter. Går man igenom de kvalitetskritiska aktiviteterna moment för moment, hittar man också de som avgör att det blir rätt kvalitet. Det är just dessa aktiviteter som man bör satsa på vid egenkontrollen på bygget.
Det gäller att eliminera alla felrisker och göra rätt från början. Kvalitet skall byggas in i varje arbetsmoment och fel skall inte konstateras först vid en besiktning efter utfört arbete. Genom egenkontroll under arbetet uppnår man rätt kvalitet i arbetsprocessen. Därigenom undviks de kostsamma fel som annars måste åtgärdas i efterhand. Egenkontrollen får inte bara bli en avbockning för att uppfylla formella krav på kontroll. Det viktiga i denna metod för egenkon troll är analysen av de kvalitetskritiska momenten i ett arbete, liksom den systematiska arbetsberedningen som är nödvändig som underlag för egenkontrollen.
Kontrollen koncentreras till de kvalitetskritiska aktiviteterna.
Det är viktigt att företagsledare, arbetschefer, arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer har rätt inställning och engagemang vid egenkontrollen. En förutsättning är att analysen av kvalitetskänslighet och beredningen av arbetet görs gemensamt. Det är stor risk att kontrollen bara blir en formalitet om de som utför arbetet endast får till uppgift att kontrollera vissa arbetsmoment som bestämts av någon annan.
Arbetsgången vid egenkontroll fram går av sidorna 10 och 11. Först gäller det att fastställa riktlinjer för kvalitetskontrollen och att upprätta en kontrollplan för de kvalitetskritiska aktiviteterna på bygget. Arbetschefen och platschefen listar vilka kontroller som krävs i form av grundkontroll, tilläggskontroll och efterkontroll. Kraven på kontroll kan ställas av byggherren eller myndigheter ex i Nybyggnadsregler (NR) eller andra normer. Därutöver kan entreprenören själv anse det angeläget att kontrollera vissa andra kritiska aktiviteter.
Man fastställer därefter vem som ansvarar för kontrollerna. Vissa kontroller utförs som egenkontroll av arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer. Andra kontroller kan ske te x genom provningar av olika slag, i form av kvalitetsronder, granskningsrutiner för ritningar mm.
Byggets kvalitetskänslighet analyseras. En utgångspunkt är byggets produktionstidplan. Man diskuterar risker för kvalitetsfel av olika slag och väljer ut de kvalitetskritiska aktiviteter där egenkontrollen skall sättas in. Vissa arbeten kan dessutom påverka kvaliteten i anslutande arbeten. Exempelvis kan en stombyggnad med kvalitets fel leda till konsekvenser vid efterföljande stomkompletterings- och inredningsarbeten. De ut valda aktiviteterna listas i kontrollplanen. Utöver egenkontrollen på bygget kan kontroll också ske i materialtillverkningsskedet. Man fastställer när och hur arbets- och kontrollberedningen skall utföras och hur avrapporteringen av kontrollen skall ske. Kon trollplanen fastställs av arbetschefen. Arbetsberedningen är grunden för kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll. Systematiska förberedelser ger bättre resultat än improvisationer. Arbets- och kontrollberedningen utförs gemensamt av bl a platschef, arbetsledare, inköpare, byggnadsarbetare och montörer. Under beredningen noterar man gällande kvalitetskrav och analyserar kvalitetsrisker i det aktuella arbetet. Det gäller att finna de kvalitetskritiska aktiviteter där egenkontrollen skall sättas in.
Man bestämmer ett arbetsutförande som är lämpligt från såväl tids-, kvalitets-, arbetsmiljö-, produktivitets som kostnadsaspekt. Sedan fastställs de kontrollpunkter där egenkontrollen skall sättas in och hur kontrollen skall utföras. Arbetsberedningen dokumenteras och anvisningarna för kontrollen förs in på kvalitetsrapporten. I kvalitetsrapporten noteras övergripande kvalitetskrav och kontrollriktlinjer. De utvalda kritiska punkterna i betongarbetet i vårt exempel listas i kvalitetsrapporten. Där anges kontrollmetod och provningsutrustning, frekvensen av kontrollinsatserna och acceptabel tolerans. Toleranser anges om möjligt i mätbara tal. I de fall det inte går får man på bästa sätt i ord precisera toleransen. Vid egenkontrollen noteras mätresultatet. Om avvikelse från eftersträvad rätt" kvalitet har skett noteras detta liksom de åtgärder som vidtagits eller skall vidtas för att eliminera avvikelsen. Datering och signering skall göras vid egenkontrollen. Om åtgärder måste göras skall dessa efter godkännande signeras och dateras.
Systematiskt arbete krävs i alla led av byggprocessen. Kvalitetsarbetet måste starta redan hos byggherren och projektörerna så att ritningar, handlingar och besked är de rätta för byggproduktionen. Byggentreprenören måste börja sitt kvalitetsarbete redan under kalkylering, produktionsplanering, materialinköp och upphandling av underentreprenörer. Materialleverantörer och underentreprenörer måste även de bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete så att deras leveranser och arbeten har rätt kvalitet. Kvalitetsstyrning och kvalitetskon troll ute på byggarbetsplatsen är den sista och avgörande länken för att uppnå rätt kvalitet.
Denna vägledning för "Egenkontroll på bygget" anknyter till kvalitetsstandarden SS ISO 9000 serien.
Kvalitetsarbetet i byggföreta get skall vara en integrerad del av byggstyrningen. Kvalitetsstyrningen kan ske med hjälp av kvalitetsplaner, kvalitetsronder, kvalitetscirklar och olika slags besiktningar och kvalitetskontroller. Egenkontroll på bygget är ett led i byggstyrningen. Målet är att välja rätta resurser och att göra rätt från början i alla led av arbetsprocessen. Rätt kvalitet i processen leder till rätt kvalitet i slutprodukten. Genom en god byggstyrning når man detta mål.
Egenkontroll på bygget innebär att man analyserar riskerna för kvalitetsfel och väljer ut de kvalitetskritiska aktiviteterna på bygget.
Arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer förbereder gemensamt de ut valda aktiviteterna och inriktar sig på kontroll av de kritiska momenten. För att det skall kännas menings fullt för personalen på bygget att genomföra egenkontroll måste kvalitetsstyrning också ha genomförts i tidigare led i byggprocessen.
Ofta är det de små missarna som orsakar kvalitetsfel. Om ett och samma fel återupprepas många gånger får det betydande konsekvenser för kvalitet, byggtid och kostnader. Det är ofta "liten tuva stjälper stort lass". Det bästa sättet att komma underfund med kvalitetsriskerna i ett arbete, är en kombination av
systematisk analys
entreprenörens samlade erfarenheter
den dialog man för med beställare, projektörer och myndigheter.
Byggnadsobjekt kan vara kvalitetskänsliga i olika avseenden. Inget objekt är det andra likt. Nybyggnadsobjekt skiljer sig från ombyggnadsobjekt. Vissa är utsatta för väder och vind, andra är kvalitetskänsliga p g a pressad byggtid osv.
På varje bygge är en del arbeten mer känsliga än andra. Det kan finnas risk för vattenläcka ge, dålig hållfasthet, tolerans fel och mycket annat. Om man tar reda på de viktigaste riskerna för kvalitets fel, får man grepp om byggets känsliga delar. Börjar man med riskanalysen, kan man sedan välja ut de kvalitetskritiska aktiviteter som måste styras och kontrolleras så att det inte uppstår fel. Själva grundidén i den kontrollmetod som beskrivs här är att man koncentrerar sig på byggets kvalitetskritiska aktiviteter. Går man igenom de kvalitetskritiska aktiviteterna moment för moment, hittar man också de som avgör att det blir rätt kvalitet. Det är just dessa aktiviteter som man bör satsa på vid egenkontrollen på bygget.
Det gäller att eliminera alla felrisker och göra rätt från början. Kvalitet skall byggas in i varje arbetsmoment och fel skall inte konstateras först vid en besiktning efter utfört arbete. Genom egenkontroll under arbetet uppnår man rätt kvalitet i arbetsprocessen. Därigenom undviks de kostsamma fel som annars måste åtgärdas i efterhand. Egenkontrollen får inte bara bli en avbockning för att uppfylla formella krav på kontroll. Det viktiga i denna metod för egenkon troll är analysen av de kvalitetskritiska momenten i ett arbete, liksom den systematiska arbetsberedningen som är nödvändig som underlag för egenkontrollen.
Kontrollen koncentreras till de kvalitetskritiska aktiviteterna.
Det är viktigt att företagsledare, arbetschefer, arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer har rätt inställning och engagemang vid egenkontrollen. En förutsättning är att analysen av kvalitetskänslighet och beredningen av arbetet görs gemensamt. Det är stor risk att kontrollen bara blir en formalitet om de som utför arbetet endast får till uppgift att kontrollera vissa arbetsmoment som bestämts av någon annan.
Arbetsgången vid egenkontroll fram går av sidorna 10 och 11. Först gäller det att fastställa riktlinjer för kvalitetskontrollen och att upprätta en kontrollplan för de kvalitetskritiska aktiviteterna på bygget. Arbetschefen och platschefen listar vilka kontroller som krävs i form av grundkontroll, tilläggskontroll och efterkontroll. Kraven på kontroll kan ställas av byggherren eller myndigheter ex i Nybyggnadsregler (NR) eller andra normer. Därutöver kan entreprenören själv anse det angeläget att kontrollera vissa andra kritiska aktiviteter.
Man fastställer därefter vem som ansvarar för kontrollerna. Vissa kontroller utförs som egenkontroll av arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer. Andra kontroller kan ske te x genom provningar av olika slag, i form av kvalitetsronder, granskningsrutiner för ritningar mm.
Byggets kvalitetskänslighet analyseras. En utgångspunkt är byggets produktionstidplan. Man diskuterar risker för kvalitetsfel av olika slag och väljer ut de kvalitetskritiska aktiviteter där egenkontrollen skall sättas in. Vissa arbeten kan dessutom påverka kvaliteten i anslutande arbeten. Exempelvis kan en stombyggnad med kvalitets fel leda till konsekvenser vid efterföljande stomkompletterings- och inredningsarbeten. De ut valda aktiviteterna listas i kontrollplanen. Utöver egenkontrollen på bygget kan kontroll också ske i materialtillverkningsskedet. Man fastställer när och hur arbets- och kontrollberedningen skall utföras och hur avrapporteringen av kontrollen skall ske. Kon trollplanen fastställs av arbetschefen. Arbetsberedningen är grunden för kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll. Systematiska förberedelser ger bättre resultat än improvisationer. Arbets- och kontrollberedningen utförs gemensamt av bl a platschef, arbetsledare, inköpare, byggnadsarbetare och montörer. Under beredningen noterar man gällande kvalitetskrav och analyserar kvalitetsrisker i det aktuella arbetet. Det gäller att finna de kvalitetskritiska aktiviteter där egenkontrollen skall sättas in.
Man bestämmer ett arbetsutförande som är lämpligt från såväl tids-, kvalitets-, arbetsmiljö-, produktivitets som kostnadsaspekt. Sedan fastställs de kontrollpunkter där egenkontrollen skall sättas in och hur kontrollen skall utföras. Arbetsberedningen dokumenteras och anvisningarna för kontrollen förs in på kvalitetsrapporten. I kvalitetsrapporten noteras övergripande kvalitetskrav och kontrollriktlinjer. De utvalda kritiska punkterna i betongarbetet i vårt exempel listas i kvalitetsrapporten. Där anges kontrollmetod och provningsutrustning, frekvensen av kontrollinsatserna och acceptabel tolerans. Toleranser anges om möjligt i mätbara tal. I de fall det inte går får man på bästa sätt i ord precisera toleransen. Vid egenkontrollen noteras mätresultatet. Om avvikelse från eftersträvad rätt" kvalitet har skett noteras detta liksom de åtgärder som vidtagits eller skall vidtas för att eliminera avvikelsen. Datering och signering skall göras vid egenkontrollen. Om åtgärder måste göras skall dessa efter godkännande signeras och dateras.