Projekt 11561 – Avslutat Bostad, arbete, barn. En generationsstudie 1960-2020

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning boendesituationen är ett hinder för benägenheten att få första barnet i Sverige 1972-2005. Tre boendefaktorer har studerats: bostadstyp, upplåtelseform och antal rum. Barnafödande definieras för det första som tidpunkten för födseln och för det andra som tidpunkten för födseln minus 16 månader.

Huvudresultatet är att antal rum verkar vara den boendefaktor som har starkast samband med benägenheten för förstabarnsfödslar. Effekten av boende på förstabarnsbenägenheten verkar vara starkare när barnafödande mäts vid tidpunkten för födseln jämfört med 16 månader innan födseln. Detta indikerar att det också finns en effekt av barnplaner på boende och flyttningar. Sambandet mellan grad av etablering på bostadsmarknaden och benägenheten att skaffa första barnet är starkare för kohorten född 1974 jämfört med kohorterna födda 1956 och 1964. Man kan spekulera om unga människors möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden under 1990-talet påverkades av de snabba och substantiella förändringarna av bostadspolitiken under samma period.

Slutredovisningen utgörs av forskningsrapporten "Rum för barn - Boende och förstabarnsfödslar i Sverige 1972 -2005", Sara Ström, Institutet för Framtidsstudier (93 sidor).