Projekt 3139 – Avslutat Stålbrobalkar - intryckning över stöd vid lansering
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Stålbalkbroar monteras ofta genom lansering av stora förtillverkade element. Brobalkarna lyfts och skjuts ut över provisoriska glidlager eller rullager. Utvecklingen mot allt slankare balkar förutsätter bättre förståelse av brobalkarnas bärförmåga och uppförande under lanseringen. Syftet med detta forskningsprojekt har varit att öka kunskaperna om dels verkningssättet hos en slank brobalk under lansering, dels hur olika faktorer inverkar på bärförmågan.
Med bidrag från SBUF, Banverket och Vägverket och med FoU-Väst som referensgrupp har projektet genomförts vid avdelningen för Stål- och Träbyggnad, CTH, på initiativ av NCC Teknik. Utöver en litteraturstudie har ingått fältmätningar vid lanseringen av nya järnvägsbron över Öre Älv samt utveckling av en mätrigg för förskjutningar i livplåt och underfläns. Dessutom har utförts FEM-analyser av lådbalksbro och I-balksbro vid simulerad lansering.
Beräkningar enligt BSK (1987) och Eurocode 3 (1992) visar att BSK gav ca 60 % högre brottlaster än Eurocode, som ger brottlaster nära dem som FEM-analysen ledde till. Fullskalemätningen och FEM-analysen stämde väl överens när det gällde livplåtens förskjutning ut ur planet. För vertikala töjningar i livplåten över lagret var överensstämmelsen sämre. Mätriggen fungerade tillfredsställande. Fortsatta studier pågår för att öka kunskaperna inom ämnesområdet med syfte att få bättre överensstämmelse mellan teori och praktik. Detta skall klarlägga vid vilka balkgeometrier det är möjligt att lansera med stora (men reparerbara) skador och utan risk för total kollaps.
Med bidrag från SBUF, Banverket och Vägverket och med FoU-Väst som referensgrupp har projektet genomförts vid avdelningen för Stål- och Träbyggnad, CTH, på initiativ av NCC Teknik. Utöver en litteraturstudie har ingått fältmätningar vid lanseringen av nya järnvägsbron över Öre Älv samt utveckling av en mätrigg för förskjutningar i livplåt och underfläns. Dessutom har utförts FEM-analyser av lådbalksbro och I-balksbro vid simulerad lansering.
Beräkningar enligt BSK (1987) och Eurocode 3 (1992) visar att BSK gav ca 60 % högre brottlaster än Eurocode, som ger brottlaster nära dem som FEM-analysen ledde till. Fullskalemätningen och FEM-analysen stämde väl överens när det gällde livplåtens förskjutning ut ur planet. För vertikala töjningar i livplåten över lagret var överensstämmelsen sämre. Mätriggen fungerade tillfredsställande. Fortsatta studier pågår för att öka kunskaperna inom ämnesområdet med syfte att få bättre överensstämmelse mellan teori och praktik. Detta skall klarlägga vid vilka balkgeometrier det är möjligt att lansera med stora (men reparerbara) skador och utan risk för total kollaps.