Projekt 12773 – Avslutat Kontraktsutformning i bergentreprenad baserat på kvalitetskrav

Det finns många aspekter på "kvalitetskrav" i tunnelentreprenad. Här begränsas beskrivning och diskussion till de projektspecifika krav som resulterar i god konturhållning (lite överberg) samt begränsad sprängskadezon, det vill säga vad som kan beskrivas som bergschaktningsklasser enlig AMA Anläggning, och som ofta läggs i begreppet skonsam sprängning. Frågeställningarna belyser förutsättningar inom teknik (utrustningar etcetera), utförande inklusive vad som kan vara rimligt att begära kompetensmässigt och ur ett MTO-perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). Vidare belyses den vanligaste beskrivningsformen för reglering av tunnelarbeten (AMA Anläggning) och dess förutsättningar och begränsningar att beskriva projektspecifika krav på "kvalitet" enligt avgränsningen i denna rapport.

Som referens på vad dagens kunskap om sprängdesign och tunneldrivningsteknik kan uppnå har detta projekt nyttjat resultat från en tunnelentreprenad vid SKB:s underjordiska berglaboratorium, Äspölaboratoriet i Oskarshamns kommun som byggdes ut med nya experimenttunnlar 2012. Där tillämpades de speciella krav som SKB har i fråga om konturhållning och begränsning av sprängskadezon. Resultaten från SKB:s uppföljning av entreprenadens kravuppfyllelse har kunnat jämföras, främst avseende konturhållning med en konventionell tunnelentreprenad som påbörjades 2013 i Stockholm. Resultaten visar att konventionell drivning ger ett gott resultat avseende konturhållning, men det gör skillnad om man lägger extra möda på utförandet avseende toleranskrav i borrning och laddning.

För att uppfylla projektspecifika krav på noggrann konturhållning rekommenderas att man lägger fokus på kravställning och involverar yrkesarbetarna i en process med ambition att nå ständiga förbättringar. I en enkät till yrkesarbetare efterfrågades bland annat synen på vad som ger en god konturhållning. Förutom val av borrstål, tändmedel etcetera lyfte ett flertal svar fram behovet av mer hål (jämnare fördelning av sprängmedel) samt mer tid för borrning. Dessa parametrar påverkar naturligtvis kostnad per tunnelmeter, och måste tydliggöras till beställare som har specifika kvalitetskrav i sitt projekt.

Implementering av ny teknik, åtgärder för att höja till exempel toleranskraven i borrning och laddning samt ökat fokus på ständiga förbättringar skulle sannolikt underlättas om man gav sig tid att analysera och arbeta med faktorer som påverkar den aktuella arbetskontexten. Ett praktiskt sätt att inkludera ett sådant MTO-perspektiv i tunnelprojekt är att använda dessa faktorer som en checklista och systematiskt arbeta igenom dem som en del av förbättringar man vill åstadkomma. Resultat från både en enkät och en workshop som genomförts inom ramen för projektet visar att de faktorer som branschen ser som viktigast att arbeta med är utbildning och utnyttjande av så kallade "super users", ökat engagemang för kvalitetsfrågor samt kontinuerlig återkoppling.

För projekt med specifika kvalitetskrav bör det bland annat beaktas den generellt bredare erfarenhet av tunneldrivning som finns hos entreprenörer, jämfört med flertalet projekterande konsulter. I sådant fall bedömer projektet att konventionell upphandling som utförandeentreprenad inte är optimal. Modeller för samverkansformer i entreprenaden med fokus på de projektspecifika kraven bör studeras närmare. Dessutom bör det utredas djupare former för att involvera entreprenörer med förslag redan under projekteringen. Troligen bör en pre-kvalificeringsprocess vara en lämplig start, där sedan några entreprenörer erbjuds att medverka i projekteringen, i princip upplagt som en tävlan med ersättning, i princip enligt modell för arkitekttävling. Modeller för incitament kan också vara värdefullt att utveckla.

Detta projekt har identifierat att AMA anläggning är tunn på förslag till kontrollmetoder för dokumentation av bergschakt. En vision som diskuterats är möjligheten att använda modern borr- och laddlogger för automatisk dokumentation av uppnått resultat. Detta är möjligt inom vissa ramar, så länge man är införstådd i de tekniska begränsningarna, såsom hur utsättningen gjorts för riggen och hur kalibrering av borr- och laddutrustning gjorts. En sådan utvecklingsväg sätter dock nya krav på organisationen och dess kunskaper.

Den enkät som projektet skickade ut till yrkesarbetare resulterade bland annat i insikten att många yrkesarbetare anser att de har dålig kunskap om den moderna borriggen, en betydande andel (26 %) angav dessutom att de inte fått någon utbildning alls. Det rekommenderas att tillsättande av en arbetsgrupp som tar fram förslag på utbildning, och att det även utses en huvudman för sådan utbildning. Krav på dokumenterad yrkeskompetens kan bli ett av urvalskriterierna i samband med upphandling av tunnelentreprenad med projektspecifika kvalitetskrav.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Kvalitet som styrmedel vid bergschakt under jord", Rolf Christiansson , SKB, et al. (75 sidor med bilagor).