Projekt 12304 Avslutat Utveckling av en metodik för provtagning och analys av förorenad betong och tegel - för ett resurssnålt omhändertagande av förorenat byggmaterial

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport
Informationsblad

Sammanfattning

I många av landets pågående saneringsprojekt står man idag inför problematiken om hur förorenat bygg- och rivningsmaterial ska hanteras. Både entreprenörer som ska utföra rivning, tillsynsmyndigheter, återvinningsföretag och deponiägare saknar tydlig vägledning i frågan. Projektet syftade till att förbättra kunskapen och bedömningsunderlaget för förorenat byggmaterial, särskilt betong, samt om behandling genom slipning eller borttagning kan underlätta återvinningen och vilka risker kvarstår. Betongen som undersöktes härstammar från tre rivnings- och saneringsprojekt i fullskala: Ett tjärbestruket betongförråd, en tjärbehållare och betong från BT kemi efterbehandling. Betongen undersöktes med avseende på totalhalter av metaller, PAH respektive pesticider och övriga organiska ämnen. Mobiliteten av föroreningarna undersöktes med hjälp av laktester (modifierade standardlaktester). De viktigaste slutsatserna från studien är följande. - PAH halter i tjärbestruken betong kan minskas betydligt både genom slipning eller annan borttagning av ytan (cirka 0,1 eller 0,5 cm) så att återvinning i anläggningsarbete blir möjligt i enlighet med Naturvårdsverkets handbok (2010). Halter i dräneringsvatten från den återvunna betongen skulle kunna begränsas genom att fjärma små partikelfraktioner efter skärning och krossning. - Att använda sig av totalhaltsanalyser för att fastställa halter och miljörisker med fenoxisyror och klorfenoler i betong verkar underskatta den verkliga halten och potentiella risker. Att mäta den totala utlakningen av föroreningar från betong kan möjligtvis bättre återge det verkliga innehållet för en riskbedömning än totalhaltsanalyser. - Metallhalter i äldre, med organiska ämnen förorenad, betong är troligen inget hinder för återvinning i anläggningsarbete i enlighet med Naturvårdsverkets handbok (2010). - En förenklad modell för en 30 cm tjock återfyllning med behandlad respektive obehandlad betong tyder på att påtagliga halter av i förekommande fall PAH respektive pesticider skulle kunna förekomma i grundvatten om förutsättningar i modellen uppfylls. - Det kan innebära både miljömässiga, ekonomiska och administrativa fördelar att behandla förorenad betong och möjliggöra återvinning på plats. Slutredovisningen utgörs av rapporten "Metodik för provtagning och analys av förorenad betong", Martijn van Praagh och Hanna Modin, bägge Sweco Environment (61 sidor).

Projektansvarig
  • NCC Construction Sverige AB
Projektledare