Projekt 2004 Avslutat Avloppsstammars livslängd

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Informationsblad

Sammanfattning

Fram till mitten av 1970-talet var det vanligt att byta ut enbart korrosionsskadade delar av en avloppsstam. Sedan kom finansieringsreglerna att styra mot genomgripande ombyggnader, och många funktionsdugliga avloppsstammarbyttes ut. Nu när totalrenovering inte längre är självklar, fordras bättre kunskaper om status och återstående livslängd hos avloppssystem.

Projektet har genomförts med bidrag från SBUF och BFR av Rune Hanson vid Viktor Hanson Byggnads AB, Bertil G Johnson och Sören Lindgren och med viss medverkan av Göran Johansson, NBN Rör AB. Drygt 600 enkätsvar som täcker totalt 4.908 avloppsstammar har bearbetats efter en inledande provenkät bland fastighetsförvaltare. Mer än hälften av svaren avser system som installerats under 1950-talet. Plaströr och hus byggda efter 1970 ingår inte i studien, som gäller byggnader i Stor-stockholmsområdet.

Med åldern avtar konditionen hos avloppssystemen. Det beror främst på grafitfriläggande korrosion - järnet löses ut ur godset. Tidiga skador måste förklaras med sprickorsakande materialdefekter, brister i skarvningsteknik eller variationer i skötsel och användning. Skador inträffar årligen på 2,1 % av stammarna. Rör av gjutjärn uppnår genomsnittligt en ålder av 40-50 år.

System från 1950- och 1960-talen drabbas tidigare av grafitering än föregångarna, något som kan bero på högre belastning under senare år. Disk- och tvättmaskiner, ändrade vanor för dusch och hårtvätt bidrar troligtvis. Det typiska systemet med onormalt kort livslängd är ett 100 mm-system med blandat köks- och badrumsavlopp i ett trevåningshus.

Årskostnaden skiljer ca 14 % mellan de sämsta och de bästa systemen, visar en beräkning av livscykelkostnaderna. Det motsvarar en skillnad på drygt 2.000 kronor i grundinvestering per vertikal stam.

Fastighetsägarens val mellan lokala reparationer, lokalt utbyte eller generellt utbyte av avloppssystem - påverkande faktorer
- Rörsystemets allmänna kondition. Lokala reparationer kan fortsätta att vara lönsamma om systemets kondition är någorlunda likformig. Variationen är ofta stor i hus med kristidsrör. Grafiteringen bör inte ha hunnit alltför långt - byt stammen om den är mer än 35-40 år och rinnmärken, rostfläckar eller krustor har börjat visa sig.
- Skadans lokalisering och art. Korrosionen brukar uppträda först på de lägre våningarna, och systemets livslängd kan då ökas genom punktreparationer. Läckande porer brukar kunna tätas. Om ett enstaka rör har spruckit, räcker det ofta att byta röret.
- Hyresförlusterna vid generellt utbyte. Kan outhyrda utrymmen användas?
- Hyreseffekten av övrig renovering vid generellt utbyte.
- Förväntad återstående brukstid för byggnaden.
- Riskkostnad vid följdskador. I byggnader med dyrbar utrustning eller värdefulla handlingar får skaderisken stor inverkan.