Projekt 12457 – Avslutat Hur kommer nya byggproduktförordningen (CPR) att fungera i praktiken? Fokus på ombyggnad och miljö

Införandet av den nya byggproduktförordningen CPR ställer på krav arbetet inom byggbranschen. I lagstiftningen framgår att produkters påverkan ska bedömas för produktens hela livscykel. I projektet har en kartläggning gjorts av hur förutsättningarna inom byggbranschen ser ut idag och vilken utveckling som är möjlig är därför nödvändig för att möta de nya utmaningarna. Två huvudområden har valts för att studera detta, tillämpningsområden för livscykelanalys (LCA) samt resurshushållning.

I den första studien användes kvalitativa intervjuer för att kartlägga hur livscykelmetodiken används idag, vilka tillämpningsområden som är viktiga och vad som krävs för att öka användningen inom byggbranschen. Genom intervjuer med de större företagen inom branschen har slutligen intervjuer genomförts med aktörer som tillsammans svarar för 29 procent av marknaden.
I dagsläget är de flesta av de tillfrågade företagen mer eller mindre insatta i LCA-metodiken. Flera använder det av rutin men då till största delen för klimatberäkningar av CO2-ekvivalenter eller för att klargöra en produkts innehåll för till exempel en Byggvarudeklaration. Flera aktörer anger att de "nya" miljöklassningssystemen kommer att driva på utvecklingen inom området och att mängden utförda livscykelanalyser kommer öka. Några företag utför LCA studier för att jämföra produkter men för mer komplexa projekt, till exempel hus eller anläggningsprojekt, är det relativt få som kan utföra beräkningar idag. Många ser behov av att utveckla metodiken och ser konceptet med "från vaggan till graven" som en framgång men samtidigt så önskas LCA studierna bli enklare, mer förståeliga och lättare att utföra. En självklar koppling till CAD-verktyg och 3D-projektering ser flera som ett viktigt steg att ta även om det än återstår mycket arbete. Nästa alla företag uttryckte en önskan om att branschen skall homogenisera användandet ifråga om främst vilken databas och grunddata som beräkningar utförs på men också gällande valet av verktyg. Möjlighet till jämförelser inom branschen och hög trovärdigheten mot kunder är starkt kopplat till att branschen är överens om hur, vad och av vad vi räknar.

Det saknas idag officiell statistik om avfallet från byggbranschen. För att kartlägga resurshushållning avseende avfallsmängder och återvinning inom byggbranschen utfördes en fallstudie i två delar. I den första studien togs nyckeltal fram för fem olika projekt. Enheterna för bostadsprojekten valdes till kg avfall per ytenhet och kg avfall per 1000 kr, enbart det sistnämnda för anläggningsprojekten. Resultaten visar att nyckeltalen är jämförbara trots att projekten har olika karaktär och omfattning. Särskilt intressant är att avfallsmängden per ytenhet för de studerade bostadsprojekten var mycket lika. En jämförelse av de studerade projekten och nyckeltal utifrån officiell statistik på nationell nivå visar att de studerade bostadsprojekten bidrog till betydligt mindre avfall än ett genomsnittligt projekt. En anledning är att det i den nationella statistiken inte går att särskilja bygg- och rivningsavfall och rivning bör generera mer avfall än nybyggnation. En kartläggning av hur byggavfallet återvinns och hur stor andel som går till olika avyttringsmetoder gjordes parallellt. Här konstaterades att en stor del av avfallet tas omhand idag för energiutvinning och en mindre del till materialåtervinning. Återvinning som konstruktionsmaterial utgör en stor del, och cirka 15 procent blir deponiavfall. Avfallets karaktär avgörs till stor del hur det kan återvinnas.


Slutredovisningen utgörs av rapporten "Erfarenheter och utblickar för användning av LCA - Hur kommer nya byggproduktförordningen CPR bilaga 1 att fungera i praktiken", Camilla Liljekow, Stina Rosén och Alexander Tibäck, samtliga NCC (35 sidor).