Projekt 4053 Avslutat Fyravåningshus med trästomme

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Informationsblad

Sammanfattning

Trähus högre än två våningar har varit förbjudna sedan 1888 då Sundsvall brann. I dag är de åter tillåtna om säkerheten är tillfyllest, och kv Orgelbänken i Linköping var 1900-talets första fyravåningshus med trästomme. Kring Orgelbänken och kv Wälludden i Växjö skapades det nordiska projektet Trähus i flera våningar, med forskning vid flera högskolor och ytterligare fem byggprojekt i Norden. Byggandet av Orgelbänken syftade till att klarlägga problem med stabilitet och brand, deformationer och ljud, fukt och installationer.

Orgelbänken planerades och byggdes av Skanska Bygg Östergötland åt det kommunala bolaget Stångåstaden med FoU-bidrag för start- och redovisningskostnader från SBUF, Trätek, SABO, Arkus och Skanskas interna fond. Huset är platsbyggt enligt amerikanska metoder. Byggstarten var i juni 1995 och de sista inflyttningarna skedde i mars 1996. De inflyttade hyresgästerna har besvarat en enkät om boendet och dess kvaliteter.

Produktionserfarenheterna från platsbyggda kv Orgelbänken kan sammanfattas:
- byggtiden från färdig platta på mark till inflyttning var cirka 2/3 av tiden för samma hus med betongstomme
- arbetsinsatsen för stomme och inredning var som vid betong, medan installationsarbetet var 15 - 20 % mindre
- hjälpmedel och provisorier var väsentligt färre än vid betong - husen byggdes nästan utan kranar, byggtransporterna förenklades och behovet av uppvärmning efter betonggjutning föll bort
- arbetsledningen halverades - varje yrkesgrupp arbetade ostörd, stomlaget satte ut mått och avropade material, installatörerna borrade egna hål.

Kunskapen om brandsäkerhet hos trähus är måttlig, varför normkraven är olika i Europa. Men inom några år kommer konstruktörer och arkitekter att beräkna brandrisk lika säkert som brottrisk och rasrisk. Träpanel kan sprida brand och får i dag endast användas i begränsad omfattning i hus högre än två våningar. Trä är lättare än betong, varför det krävs ny kunskap om grundläggning och stabilisering. Det nyttjade bjälklaget är dyrare än motsvarande i betong och är känsligt för fel och ljudmissar. Dagens träskivor är anpassade till inomhusbruk och ändrar mått vid regn och snö. Monteringen av installationer för vatten och luft förenklas, och det innebär nya ledningsmaterial. Trähus får andra optimala rumsmått, husdjup och förrådslösningar än vad som är vanligt i dag. Enkäten, som besvarades av 30 hushåll (83 %), visade att de flesta var positiva. Materialvalet i golv och väggar uppfattades som bra eller mycket bra av 28 hushåll, ljudisoleringen som bra eller mycket bra av 25. Upplevelsen av att bo i trähus jämfört med ett traditionellt betonghus var lika bra (12 hushåll) eller bättre (16 hushåll).

De ekonomiska erfarenheterna från de nordiska försökshusen är att
- entreprenadpriserna avvek endast marginellt från hus med betongstommar
- prisnivån var cirka 7.000 svenska kr/m² bostadsyta, något högre för de finska husen, som dock har sprinkler, brandlarm och bastu i varje lägenhet
- stomkostnaden exklusive omkostnader avvek marginellt från snarlika betonghus
- omkostnaden för hjälpmedel, provisorier och arbetsledning var lägre
- installationspriserna exklusive sprinkler och brandlarm var lägre, men sprinkler och brandlarm innebär att trähusen är tveksamma vid priskonkurrens
- inredningskostnaderna avvek endast marginellt från hus med betongstommar

Samtliga medverkande entreprenörer deltar i dag i planeringen av nya trähus. Samarbetet har numera vidgats till COST Action E5 Timber frame building systems, med ett tjugotal deltagande europeiska länder som i dag bygger flervånings trähus.