Projekt 13120 – Avslutat Metodik för byggentreprenören att kvalitetssäkra byggnadens energieffektivitet
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Den klimatproblematik som världen står inför är starkt kopplad till energianvändningen. Inom byggsektorn, med 40 % av den totala slutanvändningen, finns det en oerhörd potential att göra skillnad.
I Sveriges har Boverket utformat regelverk för att styra utvecklingen av byggbranschen, med byggentreprenörerna som viktiga nyckelaktörer, mot ökad energieffektivitet. För en byggentreprenör är det är visserligen nödvändigt att producera byggnader som uppfyller de krav som Boverket byggregler (BBR) föreskriver, men i ett avtalsrättsligt sammanhang är det också viktigt att särskilja dessa myndighetsdirektiv från de tekniska parametrar som byggentreprenören påverkar. Den specifika energianvändningen i BBR omfattar den tekniska prestandan i form av byggnadsskalets täthet, U-värde och installerade komponenters energieffektivitet som entreprenören kan påverka i byggskedet och den brukarrelaterade energianvändningen som kan styras i förvaltningsskedet.
Allteftersom kraven på byggnadernas energiprestanda ökar så blir det allt viktigare att kraven är utformade på ett sätt som verkligen återspeglar det som byggentreprenören kan påverka och följa upp. I det perspektivet är förliggande förstudie initierad och genomförd. Förstudien hade som syfte att jämföra och visa på behov av nya beräknings- och uppföljningskriterier, som ska vara tillämpbara när en byggentreprenör ska utlova energiprestanda på en byggand. Kriterierna förväntades vara både enkla att beräkna i projekteringsskedet och enkla att följa upp i driftskedet. Avgränsningen i denna studie var flerfamiljshus.
Studien genomfördes som två delstudier.
Den första delstudien omfattade en kvantitativ undersökning av känsligheten hos sex indikatorer med 15 parametrar, som alla påverkar byggnadens energiprestanda. Denna jämförelse gjordes med hjälp av en fallstudie av ett väldokumenterat och mätt flerfamiljshus.
Den andra delstudien var kvalitativ och baserades på en enkätundersökning. Enkäten besvarades av experter med erfarenhet av upphandlingsprocessen och hade fokus på sådana resultatindikatorer som används för att ställa krav på energiprestandan i tidiga skeden. Resultaten av experternas svar analyserades med en metodik som kallas Delphi. Den användes för att urskilja deltagarnas kollektiva åsikt. Den kvantitativa studien visade på ett antal energinyckeltal som har stor betydelse. Byggnadsskalets lufttäthet och installationernas SFP-värde hade signifikans, vid sidan av U-värdet.
Sammanfattningsvis så visade förstudien dels att kraven på energieffektivitet i BBR är betydelsefulla vid upphandling, dels att det finns ett stort behov av alternativa uppföljningskriterier. Det är avgörande att sådana nya nyckeltal också är utformade så det har relevans både med avseende på vad som ska mätas och till ansvarsfrågan, som blir aktuell då det finns avvikelser. I en nära framtid med ännu mer energieffektiva krav så kommer den problematiken att bli allt mer påtaglig.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Metodik för byggentreprenören att kvalitetssäkra byggnadens energieffektivitet", Thomas Olofsson, Ingrid Allard och Anders Åstrand, samtliga Umeå universitet (23 sidor och en bilaga).
I Sveriges har Boverket utformat regelverk för att styra utvecklingen av byggbranschen, med byggentreprenörerna som viktiga nyckelaktörer, mot ökad energieffektivitet. För en byggentreprenör är det är visserligen nödvändigt att producera byggnader som uppfyller de krav som Boverket byggregler (BBR) föreskriver, men i ett avtalsrättsligt sammanhang är det också viktigt att särskilja dessa myndighetsdirektiv från de tekniska parametrar som byggentreprenören påverkar. Den specifika energianvändningen i BBR omfattar den tekniska prestandan i form av byggnadsskalets täthet, U-värde och installerade komponenters energieffektivitet som entreprenören kan påverka i byggskedet och den brukarrelaterade energianvändningen som kan styras i förvaltningsskedet.
Allteftersom kraven på byggnadernas energiprestanda ökar så blir det allt viktigare att kraven är utformade på ett sätt som verkligen återspeglar det som byggentreprenören kan påverka och följa upp. I det perspektivet är förliggande förstudie initierad och genomförd. Förstudien hade som syfte att jämföra och visa på behov av nya beräknings- och uppföljningskriterier, som ska vara tillämpbara när en byggentreprenör ska utlova energiprestanda på en byggand. Kriterierna förväntades vara både enkla att beräkna i projekteringsskedet och enkla att följa upp i driftskedet. Avgränsningen i denna studie var flerfamiljshus.
Studien genomfördes som två delstudier.
Den första delstudien omfattade en kvantitativ undersökning av känsligheten hos sex indikatorer med 15 parametrar, som alla påverkar byggnadens energiprestanda. Denna jämförelse gjordes med hjälp av en fallstudie av ett väldokumenterat och mätt flerfamiljshus.
Den andra delstudien var kvalitativ och baserades på en enkätundersökning. Enkäten besvarades av experter med erfarenhet av upphandlingsprocessen och hade fokus på sådana resultatindikatorer som används för att ställa krav på energiprestandan i tidiga skeden. Resultaten av experternas svar analyserades med en metodik som kallas Delphi. Den användes för att urskilja deltagarnas kollektiva åsikt. Den kvantitativa studien visade på ett antal energinyckeltal som har stor betydelse. Byggnadsskalets lufttäthet och installationernas SFP-värde hade signifikans, vid sidan av U-värdet.
Sammanfattningsvis så visade förstudien dels att kraven på energieffektivitet i BBR är betydelsefulla vid upphandling, dels att det finns ett stort behov av alternativa uppföljningskriterier. Det är avgörande att sådana nya nyckeltal också är utformade så det har relevans både med avseende på vad som ska mätas och till ansvarsfrågan, som blir aktuell då det finns avvikelser. I en nära framtid med ännu mer energieffektiva krav så kommer den problematiken att bli allt mer påtaglig.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Metodik för byggentreprenören att kvalitetssäkra byggnadens energieffektivitet", Thomas Olofsson, Ingrid Allard och Anders Åstrand, samtliga Umeå universitet (23 sidor och en bilaga).
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB
Projektledare
- Thomas Olofsson thomas.olofsson@umu.se