Projekt 13228 Avslutat Institutionella förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i de lägre prissegmenten

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport

Sammanfattning

Forskning vid KTH. Doktorsavhandlingen skrevs mot bakgrund av den intensiva offentliga diskussionen kring bostadsbrist och bostadspolitisk reform som pågår i Sverige och Tyskland. Möjliga reformer för att öka nyproduktionen av bostäder, särskilt i de lägre hyres- och prissegmenten, analyseras utifrån teorier om institutionell förändring med fokus stadsplanering, bygglagstiftning och bostadspolitik. De instrument som analyseras delas upp i åtgärder vars mål är att öka utbudselasticiteten på bostadsmarknaden och riktade åtgärder för att öka bostadsproduktionen i de lägre hyres- och prissegmenten. Tre åtgärder som syftar till att öka utbudselasticiteten, vilka har potential att vara överförbara till Sverige, har identifierats: 1) Detaljplaneringen kunde reformeras ytterligare genom förenklade planförfaranden och införande av privata initiativ i planeringen, liksom nya incitament till planmyndigheterna. 2) Plan- och bygglagstiftningen kunde reformeras för att förenkla bygglovgivningen när det gäller seriell bostadsproduktion, vilket kan komma att öka antalet bostäder som byggs i de lägre hyres- och prissegmenten. 3) Den kommunala bostadspolitiken kunde främja bostadsbyggande genom mer intensivt användande av policyinstrumenten organisation, stadsplanering, markanvisning och subventioner, där organisation och politiskt fokus pekas ut som varande av stor vikt. Effektivt riktade åtgärder för att öka bostadsproduktionen för hushåll i de lägre inkomstgrupperna bedöms emellertid svåra att genomföra inom rådande svenskt bostadssystem. På kort sikt bör därför politiken inriktas mot åtgärder som ökar utbudselasticiteten. Mot bakgrund av det ökande trycket på den delen av bostadsbeståndet som har lägre priser och hyror och förväntade framtida demografiska förändringar, vore det dock värdefullt med en offentlig diskussion om möjliga framtida lösningar. Ett första steg vore framtagande av mer heltäckande bostadsstatistik för att bättre förstå bostadsbristen och möjligheterna att utforma effektiva åtgärder för att motverka den. Slutredovisningen utgörs av doktorsavhandlingen "Institutional prerequisites for affordable housing development - A comparative study of Germany and Sweden", Anna Granath Hansson, KTH (70 sidor, 5 vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).

Projektansvarig
  • NCC
Projektledare
Relaterade projekt