Projekt 12079 – Avslutat Sanering av mögelskador

Byggsektorn har problem vid ombyggnader och renovering av mögelskador. Vågar man lita på att man kan sanera mögelskadat material, eller måste allt material bytas ut? Nyligen upptäckta fasadproblem kommer att skapa stora behov att finna lämplig teknik för reparation av dessa. I Finland tillämpas en metod där ånga innehållande saneringsmedel sprutas in i väggar och bjälklag varvid kunderna upplever att problemen försvinner. Föreliggande projekt var en vetenskaplig studie där frågorna klarlades innan byggsektorn kan använda dessa "oprövade" metoder.

Även arbetsmiljörisken vid reparationsarbeten var en viktig faktor som man måste få klarhet i. Utsätts byggnadsarbetarna för stora risker när man utför reparationsarbeten i mögelskadade material?

Ingen av de saneringsmetoder som testades kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen. I ett fall oskadliggjordes dock den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med, men nya mögelarter återkoloniserade matrialet om förhållanden som var gynnsamma för mögeltillväxt. Av samtliga saneringsmetoder var det bara en som minskade halten av de studerade toxinerna i gipsskiva. I furusplint minskade dock mängden toxiner efter flera saneringsmetoder. Inget saneringsmedel eliminerade toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet.
Främst understryker projektresultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och under förvaltningen av byggnaden för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör man åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materialet.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Sanering av mögelskador. Mögelsaneringsmetoders effektivitet", Erica Bloom, Aime Must och Linda Åmand, samtliga IVL Svenska Miljöinstitutet, och Mirko Peitzsch och Lennart Larsson, bägge Lunds Universitet (35 sidor och bilagor).