Projekt 3135 – Avslutat Teknisk och ekonomisk riskanalys vid tunnelbyggande
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Stora undermarksprojekt är nästan alltid unika på grund av att förutsättningarna och kraven varierar från det ena projektet till det nästa. Historien har visat att dessa projekt tenderar att ta längre tid och kosta mer än vad från början var beräknat. För närvarande kan en trend skönjas i riktning mot ett ökat samarbete mellan privata och offentliga företag i samband med initiering, finansiering, byggande och drift av denna typ av anläggningar. Denna utveckling har lett till en insikt inom byggindustrin om ett behov av bättre instrument för de inblandade parterna att på ett tidigt stadium kunna identifiera och kvantifiera de miljömässiga, tekniska och ekonomiska risker som kan uppstå.
Syftet har varit att studera
- hur geologiska risker och osäkerheter påverkar beslut i olika skeden av tunnelbyggande,
- användandet av ingenjörsgeologisk information som en grund för beslutsfattande och vilka krav som skall ställas på denna information samt
- om statistiska modeller kan användas för att minska de geologiska osäkerheterna i olika skeden av projekten.
Arbetet har utförts av Skanska Teknik AB i samarbete med Avdelningen för Jord- och bergmekanik, KTH. Projektet har finansierats av SBUF, Banverket, Elforsk, Skanska AB, SKB, SveBeFo och Sydkraft AB.
Utgående från teorier om besluts- och riskanalyser har en metodik utvecklats för utvärdering av ingenjörsgeologisk information för undermarksbyggande. Metodiken har testats på tre praktikfall, vägtunnel i Stockholmsringen, TBM-tunnel för Äspö-laboratoriet samt järnvägstunneln genom Hallandsåsen.
Resultaten från fallstudierna, som redovisas i en doktorsavhandling, indikerar att det är möjligt att:
- Fokusera på de viktiga besluten och samla relevant ingenjörsgeologisk information för prognostisering av beslutskonsekvenserna genom att använda en "top-down" filosofi.
- Hantera och kvantifiera osäkerheter om den statistiska modellen uppfyller vissa grundkrav. Stokastiska geomodeller skall vara konsekventa, ge en korrekt bild av geologin, inkludera rutiner för uppdatering och för beskrivning av undersökningsmetodernas tillförlitlighet samt möjliggöra subjektiva uppskattningar.
- Använda begrepp för ingenjörsgeologisk information som är entydiga, förståeliga och möjliga att använda vid kommunikation med omvärlden.
I avhandlingen presenteras slutsatsen att de ingenjörsgeologiska beslutsmodeller som föreslås kan bidra till ökad framgång och förbättrad kostnadseffektivitet i undermarksprojekt. Det framhålls även att olämpligt val av modell och/eller felaktig ingenjörsgeologisk information kan leda till otillräckligt eller felaktigt beslutsunderlag. Exempel på detta ges i avhandlingen.
Syftet har varit att studera
- hur geologiska risker och osäkerheter påverkar beslut i olika skeden av tunnelbyggande,
- användandet av ingenjörsgeologisk information som en grund för beslutsfattande och vilka krav som skall ställas på denna information samt
- om statistiska modeller kan användas för att minska de geologiska osäkerheterna i olika skeden av projekten.
Arbetet har utförts av Skanska Teknik AB i samarbete med Avdelningen för Jord- och bergmekanik, KTH. Projektet har finansierats av SBUF, Banverket, Elforsk, Skanska AB, SKB, SveBeFo och Sydkraft AB.
Utgående från teorier om besluts- och riskanalyser har en metodik utvecklats för utvärdering av ingenjörsgeologisk information för undermarksbyggande. Metodiken har testats på tre praktikfall, vägtunnel i Stockholmsringen, TBM-tunnel för Äspö-laboratoriet samt järnvägstunneln genom Hallandsåsen.
Resultaten från fallstudierna, som redovisas i en doktorsavhandling, indikerar att det är möjligt att:
- Fokusera på de viktiga besluten och samla relevant ingenjörsgeologisk information för prognostisering av beslutskonsekvenserna genom att använda en "top-down" filosofi.
- Hantera och kvantifiera osäkerheter om den statistiska modellen uppfyller vissa grundkrav. Stokastiska geomodeller skall vara konsekventa, ge en korrekt bild av geologin, inkludera rutiner för uppdatering och för beskrivning av undersökningsmetodernas tillförlitlighet samt möjliggöra subjektiva uppskattningar.
- Använda begrepp för ingenjörsgeologisk information som är entydiga, förståeliga och möjliga att använda vid kommunikation med omvärlden.
I avhandlingen presenteras slutsatsen att de ingenjörsgeologiska beslutsmodeller som föreslås kan bidra till ökad framgång och förbättrad kostnadseffektivitet i undermarksprojekt. Det framhålls även att olämpligt val av modell och/eller felaktig ingenjörsgeologisk information kan leda till otillräckligt eller felaktigt beslutsunderlag. Exempel på detta ges i avhandlingen.