Projekt 12130 – Avslutat Finansiering av bostadsbyggandets infrastruktur
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Finansieringen av investeringar i kommunal infrastruktur är inte okomplicerad. Brister i finansieringssystem kan till exempel leda till att samhällsekonomiskt lönsamma projekt inte genomförs, beroende på att kommuner inte anser sig "ha råd" att detaljplanera om konsekvensen blir alltför betungande på den kommunala ekonomin. Infrastrukturen måste också förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Här kan felaktiga finansieringssystem medföra att man väljer mindre lämpliga förvaltningsformer. Det kan exemplifieras med att många kommuner överfört sitt lagstadgade ansvar för gator på fastighetsägare/gemensamhetsanläggningar, vilket har sin grund i reglerna om finansiering av kommunernas gatuhållning.
Mot den ovanstående bakgrunden formulerades projektets huvudsyfte med följande frågeställning. I vilken grad bör privata byggherrar bidra till finansieringen av offentlig infrastruktur?
Denna frågeställning behandlades från olika teoretiska utgångspunkter, det vill säga vilka alternativ som står till buds och vilka konsekvenser alternativen kan förväntas få. Dessutom gjordes en kartläggning av hur olika länder har löst de aktuella finansieringsfrågorna i praktiken. Denna studie omfattade de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge, dels Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
Grundläggande frågor som behandlades i den internationella studien var:
- Vilken typ av infrastruktur - vägar, va-system, grönområden, social infrastruktur som skolor och daghem - är byggherren skyldig att bekosta? Kan byggherren åläggas andra skyldigheter utöver finansieringsansvar för infrastruktur?
- Vilka metoder tillämpas? Förhandlingar i varje enskilt exploateringsfall eller förutbestämda generella taxor eller avgifter? Är byggherrens finansieringsbidrag enbart kopplade till de kostnader exploateringen ger upphov till eller tillämpar vissa länder en beskattning av exploateringsvinsten?
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Finansiering av infrastruktur", Thomas Kalbro, KTH (67 sidor).
Mot den ovanstående bakgrunden formulerades projektets huvudsyfte med följande frågeställning. I vilken grad bör privata byggherrar bidra till finansieringen av offentlig infrastruktur?
Denna frågeställning behandlades från olika teoretiska utgångspunkter, det vill säga vilka alternativ som står till buds och vilka konsekvenser alternativen kan förväntas få. Dessutom gjordes en kartläggning av hur olika länder har löst de aktuella finansieringsfrågorna i praktiken. Denna studie omfattade de nordiska länderna Danmark, Finland och Norge, dels Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
Grundläggande frågor som behandlades i den internationella studien var:
- Vilken typ av infrastruktur - vägar, va-system, grönområden, social infrastruktur som skolor och daghem - är byggherren skyldig att bekosta? Kan byggherren åläggas andra skyldigheter utöver finansieringsansvar för infrastruktur?
- Vilka metoder tillämpas? Förhandlingar i varje enskilt exploateringsfall eller förutbestämda generella taxor eller avgifter? Är byggherrens finansieringsbidrag enbart kopplade till de kostnader exploateringen ger upphov till eller tillämpar vissa länder en beskattning av exploateringsvinsten?
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Finansiering av infrastruktur", Thomas Kalbro, KTH (67 sidor).
Projektansvarig
- JM AB
Projektledare
- Björn Hedlund bjorn.hedlund@jm.se