Projekt 4033 – Avslutat Fogning av enskikts taktäckningar
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
För att undvika bränder slutade man i början av 1990-talet att skarva enskiktstäckningar av polymermodifierad bitumen med öppen låga. Syftet har varit att i praktiskt arbete kunna dra nytta av teoretisk förståelse av förloppen vid skarvsvetsning.
Med bidrag från SBUF, BFR, KTH Byggenskap, V-sektionens resefond, Stockholms Byggnadsförening och Helgo Zetterwalls stiftelse har forskningen genomförts sedan 1989 vid avd. för Byggnadsteknik, KTH. Takteknik Rolf Klaesson AB har tagit initiativet till branschens medverkan. En stor del av analyserna har utförts vid och bekostats av EMPA i Zürich. Bland de använda metoderna kan nämnas gelpermeationskromatografi för att studera storlek och halter av polymer. Mikroskopi av tunna tvärsnitt av tätskikt och fluorescensmikroskopi har även utnyttjats.
Skarvsvetsmetoder utan öppen låga har visat sig kunna ge starka och homogena fogar. Både elvärmd och gasolvärmd svetsning ger fullgoda förband. Fogar av god kvalitet tillverkas i dag i praktiken ute på taken med värmesvetsutrustningar utan öppen låga. För fullgod fogstyrka måste svetshastigheten ibland begränsas. Tillräcklig sammanpressning vid svetsningen är betydelsefullt. Allt för höga temperaturer vid skarvsvetsningen kan skada materialet. Vilken fogstyrka som är realistisk att uppnå är av stor betydelse för hur tätskikt av en viss produkt skall monteras. Fläkande belastningar på fogarna bör undvikas. Detta kan göras genom omsorgsfullt utförande av fogarna. Inget samband kunde konstateras mellan fogstyrka och typen av SBS-polymer för de produkter som studerades. Halten av polymer i olika delar av taktäckningen, kvaliteten hos denna polymer samt tätskiktens uppbyggnad kan emellertid i andra avseenden vara betydelsefull för taktäckningens kvalitet.
Med bidrag från SBUF, BFR, KTH Byggenskap, V-sektionens resefond, Stockholms Byggnadsförening och Helgo Zetterwalls stiftelse har forskningen genomförts sedan 1989 vid avd. för Byggnadsteknik, KTH. Takteknik Rolf Klaesson AB har tagit initiativet till branschens medverkan. En stor del av analyserna har utförts vid och bekostats av EMPA i Zürich. Bland de använda metoderna kan nämnas gelpermeationskromatografi för att studera storlek och halter av polymer. Mikroskopi av tunna tvärsnitt av tätskikt och fluorescensmikroskopi har även utnyttjats.
Skarvsvetsmetoder utan öppen låga har visat sig kunna ge starka och homogena fogar. Både elvärmd och gasolvärmd svetsning ger fullgoda förband. Fogar av god kvalitet tillverkas i dag i praktiken ute på taken med värmesvetsutrustningar utan öppen låga. För fullgod fogstyrka måste svetshastigheten ibland begränsas. Tillräcklig sammanpressning vid svetsningen är betydelsefullt. Allt för höga temperaturer vid skarvsvetsningen kan skada materialet. Vilken fogstyrka som är realistisk att uppnå är av stor betydelse för hur tätskikt av en viss produkt skall monteras. Fläkande belastningar på fogarna bör undvikas. Detta kan göras genom omsorgsfullt utförande av fogarna. Inget samband kunde konstateras mellan fogstyrka och typen av SBS-polymer för de produkter som studerades. Halten av polymer i olika delar av taktäckningen, kvaliteten hos denna polymer samt tätskiktens uppbyggnad kan emellertid i andra avseenden vara betydelsefull för taktäckningens kvalitet.