Projekt 12236 – Avslutat Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
- SBUF 12236 Bilaga 1 Utvärdering av vattenkänslighet - provresultat .pdf (1,36 MB)
- SBUF 12236 Bilaga 2 Utvärdering av vattenkänslighet - sammanställning delprov .pdf (118,13 KB)
- SBUF 12236 Slutrapport Utvärdering av vattenkänslighet .pdf (297,93 KB)
Informationsblad
Sammanfattning
En av de viktigaste parametrarna för en asfaltbeläggning är hur vattenkänslig den är, det vill säga bindemedlets förmåga att sitta kvar på stenmaterialet i närvaro av vatten. Detta kontrolleras vanligast genom upptagande av borrkärnor från vägytan och med metoden FAS 446. Om inte tjockleken är tillräcklig instampas tio marshallprovkroppar för att utföra samma test. Skillnaden i resultat mellan laboratoriepackade och fältpackade provkroppar med vält kan i vissa fall vara mycket olika.
Genom att behöva borra ute på vägytan utsätts både trafikanter och framförallt personalen för ständiga faror med livet som insats. I framtiden bör samtliga funktionella tester (ITSR, Prall med flera) kunna utföras på laboratoriepackade provkroppar i enlighet med produktstandarderna för CE-märkning av asfaltmassa.
För att undersöka beständigheten på en asfaltmassa behöver vatten kunna tränga in i provkroppen. Nytillverkade provkroppar av täta massor är förutom täta även hydrofoba och har därför svårt att absorbera vatten. Därför rekommenderas i vissa metoder att hålrumshalten ökas vid test av vattenkänsligheten. I SS-EN 12697-12 rekommenderas vid provberedning att packningsarbetet minskas så att hålrumshalterna kan efterlikna de som kan uppkomma på vägen (ligga i högsta intervallet).
Syftet med denna jämförande undersökning var att se om metoden SS-EN 12697-12 mer efterliknar de resultat som erhålls med borrkärnor från vägen. Syftet var också att Trafikverket i framtiden skall känna sig trygga med att utförandet av ITSR-provning utförs på laboratorietillverkade provkroppar och att undersökningarna kan leda till en VVMB-metod.
Samfinansiering med Nynäs och Vägverket.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet", Hamid Sedaghati, Skanska (13 sidor och två bilagor).
Genom att behöva borra ute på vägytan utsätts både trafikanter och framförallt personalen för ständiga faror med livet som insats. I framtiden bör samtliga funktionella tester (ITSR, Prall med flera) kunna utföras på laboratoriepackade provkroppar i enlighet med produktstandarderna för CE-märkning av asfaltmassa.
För att undersöka beständigheten på en asfaltmassa behöver vatten kunna tränga in i provkroppen. Nytillverkade provkroppar av täta massor är förutom täta även hydrofoba och har därför svårt att absorbera vatten. Därför rekommenderas i vissa metoder att hålrumshalten ökas vid test av vattenkänsligheten. I SS-EN 12697-12 rekommenderas vid provberedning att packningsarbetet minskas så att hålrumshalterna kan efterlikna de som kan uppkomma på vägen (ligga i högsta intervallet).
Syftet med denna jämförande undersökning var att se om metoden SS-EN 12697-12 mer efterliknar de resultat som erhålls med borrkärnor från vägen. Syftet var också att Trafikverket i framtiden skall känna sig trygga med att utförandet av ITSR-provning utförs på laboratorietillverkade provkroppar och att undersökningarna kan leda till en VVMB-metod.
Samfinansiering med Nynäs och Vägverket.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet", Hamid Sedaghati, Skanska (13 sidor och två bilagor).
Projektansvarig
- Skanska Sverige AB
Projektledare
- Hamid Sedaghati Hamid.sedaghati@skanska.se