Projekt 4096 – Avslutat Funktionsprov av asfaltbeläggningar - dynamisk kryptest
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Spårbildning i asfaltbeläggningar orsakas av nötning och deformationer. Idag kan problematiken med nötning (slitage) av dubbade däck till stora delar anses vara löst, men däremot inte problemen med deformationer i slitlager och underliggande bitumenbundna lager. Inom detta område krävs ytterligare insatser för att kunna säkerställa att den totala spårbildningen blir så liten som möjligt.
Tekniken och kunskapen beträffande deformationsstabila bind- och bärlagers uppbyggnad finns, men den praktiska erfarenheten av hur de skall produceras och utföras är begränsad. Därutöver krävs det även en mätmetod för bestämning av lagrens stabilitetsegenskaper. Det finns idag två primära alternativ för bestämning av stabilitetsegenskaper hos asfaltbeläggningar: wheel tracking test och dynamisk kryptest. Ett tredje alternativ är någon form av skjuvtest. Av dessa är dynamisk kryptest den mest intressanta på grund av sin lägre kostnadsnivå och större smidighet. Det saknas dock kunskap om metodens precision och spridning, liksom tillräcklig erfarenhet av lämpliga värdenivåer för bedömning av vad som kan betraktas som bra respektive dåligt.
Syftet har varit att genom en ringanalys bestämma precision och spridning för dynamisk kryptest samt att jämföra resultaten från dynamisk kryptest med resultaten från wheel tracking test och även verklig spårutveckling i fält.
Med bidrag från SBUF har arbetet utförts av NCC AB i samarbete med Skanska Anläggning AB, Nynäs AB, VTI och Vägverket.
För ringanalysen utfördes dynamisk kryptest enligt FAS-Metod 468-95, arbetskopia daterad 1995-03-29. Ringanalysen omfattade sju laboratorier, åtta utrustningar, fem olika massatyper samt fem provkroppar per laboratorium och massatyp. Massatyperna valdes med syfte att erhålla ett brett register av normala massor enligt VÄG94, och provkropparna framställdes av borrkärnor tagna ur beläggningar utförda i Farstaverkens beläggningshall med normal beläggningsutrustning.
Vid jämförelsen mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test utfördes dynamisk kryptest enligt FAS-Metod 468, arbetskopia daterad 1996-04-22. Analysen utfördes med Nottingham Asphalt Tester hos NCC Industris FoU-centrum i Barkarby. Laboratoriepackning utfördes med gyratorisk utrustning i enlighet med föreliggande CEN-utgåva, vilket bland annat innebär ett tryck på 0,6 MPa och 30 varv/minut. Vinkeln anpassades till respektive massatyp med en variation mellan 1 och 2o. Wheel tracking test utfördes av Nynäs AB i Nynäshamn med en Plate Compactor.
Sju massor bestående av olika bär- och bindlager ingick i undersökningen. Fyra av massorna hämtades från objektet E6 Fastarp-Heberg och en massa hämtades från vardera Väg 73 Fors-Jordbro, E4 Gränna respektive Lundbytunneln. Massorna uttogs i samband med utförande av beläggning och skickades in till laboratoriet i Barkarby samt till Nynäs. I Barkarby packades massorna med gyratorisk utrustning till varierande packningsgrad. I normalfallet packades sex provkroppar per objekt, men i några fall utfördes kompletterande packning för att få en bättre spridning på packningsarbetet. I Nynäs användes massorna för tillverkning av plattor (2 st per objekt) och provning med wheel tracking test.
Resultaten från ringanalysen visar på en acceptabel nivå för repeter- och reproducerbarheten för "bra" massor med ca 20 % i medelvärde för fem provkroppar, och på stor spridning när töjningen blev stor, det vill säga för "svaga" massor. I de senare uppstod ofta sprickor under provningen, vilket tros vara en av anledningarna till den stora variationen. Med stöd av resultaten kan det dock enligt projektrapporten sägas att metoden kan användas för massor med en maximal töjning på ca 40 000 mikrostrain.
Jämförelsen mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test visar att korrelationen är god med en korrelationskoefficient på 0.84. Detta värde ligger på nästan samma nivå som en tidigare jämförelse med wheel tracking test utförd hos VTT i Helsingfors, då en korrelationskoefficient på 0,92 erhölls. Den något sämre korrelationen i denna undersökning tros kunna förklaras med den relativt stora skillnaden mellan delprov som erhölls i vissa av wheel tracking testen.
En motsvarande jämförelse mellan dynamiskt kryptest på borrkärnor respektive gyratoriskt packade visar inte på samma goda korrelation (korrelationskoefficient = 0,73). Detta återspeglas även i den varierande kvot som erhölls mellan resultat från provkroppar från väg respektive från laboratorium. Kvoten varierar mellan 1,3 och 3,2 med ett snitt på cirka 2, vilket stämmer väl med tidigare erfarenheter.
I projektrapporten dras slutsatsen att det föreligger en god korrelation mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test. Det finns därför goda skäl att anta att dynamisk kryptest ger en bra bild av en asfaltmassas stabilitetsegenskaper.
Tekniken och kunskapen beträffande deformationsstabila bind- och bärlagers uppbyggnad finns, men den praktiska erfarenheten av hur de skall produceras och utföras är begränsad. Därutöver krävs det även en mätmetod för bestämning av lagrens stabilitetsegenskaper. Det finns idag två primära alternativ för bestämning av stabilitetsegenskaper hos asfaltbeläggningar: wheel tracking test och dynamisk kryptest. Ett tredje alternativ är någon form av skjuvtest. Av dessa är dynamisk kryptest den mest intressanta på grund av sin lägre kostnadsnivå och större smidighet. Det saknas dock kunskap om metodens precision och spridning, liksom tillräcklig erfarenhet av lämpliga värdenivåer för bedömning av vad som kan betraktas som bra respektive dåligt.
Syftet har varit att genom en ringanalys bestämma precision och spridning för dynamisk kryptest samt att jämföra resultaten från dynamisk kryptest med resultaten från wheel tracking test och även verklig spårutveckling i fält.
Med bidrag från SBUF har arbetet utförts av NCC AB i samarbete med Skanska Anläggning AB, Nynäs AB, VTI och Vägverket.
För ringanalysen utfördes dynamisk kryptest enligt FAS-Metod 468-95, arbetskopia daterad 1995-03-29. Ringanalysen omfattade sju laboratorier, åtta utrustningar, fem olika massatyper samt fem provkroppar per laboratorium och massatyp. Massatyperna valdes med syfte att erhålla ett brett register av normala massor enligt VÄG94, och provkropparna framställdes av borrkärnor tagna ur beläggningar utförda i Farstaverkens beläggningshall med normal beläggningsutrustning.
Vid jämförelsen mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test utfördes dynamisk kryptest enligt FAS-Metod 468, arbetskopia daterad 1996-04-22. Analysen utfördes med Nottingham Asphalt Tester hos NCC Industris FoU-centrum i Barkarby. Laboratoriepackning utfördes med gyratorisk utrustning i enlighet med föreliggande CEN-utgåva, vilket bland annat innebär ett tryck på 0,6 MPa och 30 varv/minut. Vinkeln anpassades till respektive massatyp med en variation mellan 1 och 2o. Wheel tracking test utfördes av Nynäs AB i Nynäshamn med en Plate Compactor.
Sju massor bestående av olika bär- och bindlager ingick i undersökningen. Fyra av massorna hämtades från objektet E6 Fastarp-Heberg och en massa hämtades från vardera Väg 73 Fors-Jordbro, E4 Gränna respektive Lundbytunneln. Massorna uttogs i samband med utförande av beläggning och skickades in till laboratoriet i Barkarby samt till Nynäs. I Barkarby packades massorna med gyratorisk utrustning till varierande packningsgrad. I normalfallet packades sex provkroppar per objekt, men i några fall utfördes kompletterande packning för att få en bättre spridning på packningsarbetet. I Nynäs användes massorna för tillverkning av plattor (2 st per objekt) och provning med wheel tracking test.
Resultaten från ringanalysen visar på en acceptabel nivå för repeter- och reproducerbarheten för "bra" massor med ca 20 % i medelvärde för fem provkroppar, och på stor spridning när töjningen blev stor, det vill säga för "svaga" massor. I de senare uppstod ofta sprickor under provningen, vilket tros vara en av anledningarna till den stora variationen. Med stöd av resultaten kan det dock enligt projektrapporten sägas att metoden kan användas för massor med en maximal töjning på ca 40 000 mikrostrain.
Jämförelsen mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test visar att korrelationen är god med en korrelationskoefficient på 0.84. Detta värde ligger på nästan samma nivå som en tidigare jämförelse med wheel tracking test utförd hos VTT i Helsingfors, då en korrelationskoefficient på 0,92 erhölls. Den något sämre korrelationen i denna undersökning tros kunna förklaras med den relativt stora skillnaden mellan delprov som erhölls i vissa av wheel tracking testen.
En motsvarande jämförelse mellan dynamiskt kryptest på borrkärnor respektive gyratoriskt packade visar inte på samma goda korrelation (korrelationskoefficient = 0,73). Detta återspeglas även i den varierande kvot som erhölls mellan resultat från provkroppar från väg respektive från laboratorium. Kvoten varierar mellan 1,3 och 3,2 med ett snitt på cirka 2, vilket stämmer väl med tidigare erfarenheter.
I projektrapporten dras slutsatsen att det föreligger en god korrelation mellan dynamisk kryptest och wheel tracking test. Det finns därför goda skäl att anta att dynamisk kryptest ger en bra bild av en asfaltmassas stabilitetsegenskaper.