Projekt 5025 – Avslutat Kalkylering av byggarbetsplatsens restprodukter
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
När man talar om ekologiskt byggda småhus rör det sig ofta om hus utan plastfolie i väggar och tak, med cellulosaisolering eller lättbetong och med förstärkt självdrag. Kunskaperna om risken för fuktskador i nyare hus byggda med denna teknik är begränsade. Syftet har varit att genom fältmätningar utvärdera fuktsäkerheten hos några hus som anges vara byggda "ekologiskt", "miljöanpassat", "kretsloppsanpassat " eller "med hänsyn till miljö".
Studien har finansierats av SBUF och BFR och genomförts vid SP på initiativ av FoU-Väst, där representanter för ingående företag har medverkat i en referensgrupp. Fukt, temperatur, luftomsättning, täthet och flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts på plats i fem småhus. Simulering och laboratoriemätning har utförts som examensarbeten vid CTH och Högskolan i Borås.
Fyra av fem undersökta hus har fuktrelaterade problem: mögel i vindskonstruktioner, samt av kondens på mindre ytor på underlagstak. Lufttätheten var bristfällig i flera av de hus som hade träregelkonstruktioner, och mätningar visar att fukt tillförs. Både fuktkonvektion inifrån och fuktdiffusion inifrån kan ha bidragit till denna fuktillförelse. Sannolikt har konvektionen haft störst betydelse i dessa fall. Även byggfukt från lättbetong har spelat in. Konstaterade skador bedöms inte bero på valet av isoleringsmaterial. Material för "ekologiskt" byggande fungerar utmärkt om de används på rätt sätt och som del i ett system.
I rapporten rekommenderas bland annat att:
- se till att insidan av en konstruktion är några gånger mer diffusionstät än utsidan - gör fuktberäkningar
- utföra anslutningar, genomföringar, skarvningar av papp och skivor noggrant för att uppnå lufttäthet
- skydda material före och under byggskedet mot fukt och föroreningar
- utforma konstruktioner av lättbetong, betong och andra material som kan innehålla mycket byggfukt så att den kan torka ut
- utnyttja ventilerande skikt i konstruktioner som extra säkerhet vid fuktbelastning
Det krävs att mängderna för de olika restprodukter som kommer att uppstå på en byggarbetsplats är kända i förväg för att kunna
- välja antal och typ av fraktioner som med hänsyn till bästa ekonomi bör källsorteras
- dimensionera typ och storlek på lämplig hanteringsutrustning.
Syftet har varit att utveckla ett system som gör det möjligt att i förväg beräkna de olika restprodukter som uppstår på en byggarbetsplats.
Med bidrag från SBUF har PEAB Entreprenad Syd i samarbete med BFgruppen och BL Device genomfört projektet. NCC och Siab har bidragit med var sitt byggobjekt, och data har lämnats även från Calor VVS och Skoogs VVS. Av de fem byggobjekten som studerades 1995/96 hade de flesta - utöver kontor - hallar eller verkstäder med stora fria ytor. Mängderna av restprodukter genererade vid hantering och inbyggnad samt emballaget registrerades enligt AMA-koder, kopplat till mängdförteckning, samt överfördes till MS Excel. För varje sorteringsfraktion kan mängderna restprodukter tas fram i kg eller m3.
Jämförelser mellan ursprungligen kalkylerade mängder av restprodukter och verkligheten visade att:
- spill saknades som inte hade hamnat i behållare, utan i själva verket hade byggts in
- dubbelt så mycket som kalkylerat hamnade i behållare för blandat avfall samt för wellpapp och kartong.
Man kan sänka kostnaderna med 15 - 35 % genom att källsortera. Information och bra skyltning är synnerligen viktigt.
Mest effektivt är att minska mängden restprodukter genom förebyggande insatser. I inköpsarbetet bör det krävas av leverantörer och underentreprenörer att de minimerar emballage eller använder returemballage. Konfektionerat material bör användas i ökad utsträckning.
Studien har finansierats av SBUF och BFR och genomförts vid SP på initiativ av FoU-Väst, där representanter för ingående företag har medverkat i en referensgrupp. Fukt, temperatur, luftomsättning, täthet och flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts på plats i fem småhus. Simulering och laboratoriemätning har utförts som examensarbeten vid CTH och Högskolan i Borås.
Fyra av fem undersökta hus har fuktrelaterade problem: mögel i vindskonstruktioner, samt av kondens på mindre ytor på underlagstak. Lufttätheten var bristfällig i flera av de hus som hade träregelkonstruktioner, och mätningar visar att fukt tillförs. Både fuktkonvektion inifrån och fuktdiffusion inifrån kan ha bidragit till denna fuktillförelse. Sannolikt har konvektionen haft störst betydelse i dessa fall. Även byggfukt från lättbetong har spelat in. Konstaterade skador bedöms inte bero på valet av isoleringsmaterial. Material för "ekologiskt" byggande fungerar utmärkt om de används på rätt sätt och som del i ett system.
I rapporten rekommenderas bland annat att:
- se till att insidan av en konstruktion är några gånger mer diffusionstät än utsidan - gör fuktberäkningar
- utföra anslutningar, genomföringar, skarvningar av papp och skivor noggrant för att uppnå lufttäthet
- skydda material före och under byggskedet mot fukt och föroreningar
- utforma konstruktioner av lättbetong, betong och andra material som kan innehålla mycket byggfukt så att den kan torka ut
- utnyttja ventilerande skikt i konstruktioner som extra säkerhet vid fuktbelastning
Det krävs att mängderna för de olika restprodukter som kommer att uppstå på en byggarbetsplats är kända i förväg för att kunna
- välja antal och typ av fraktioner som med hänsyn till bästa ekonomi bör källsorteras
- dimensionera typ och storlek på lämplig hanteringsutrustning.
Syftet har varit att utveckla ett system som gör det möjligt att i förväg beräkna de olika restprodukter som uppstår på en byggarbetsplats.
Med bidrag från SBUF har PEAB Entreprenad Syd i samarbete med BFgruppen och BL Device genomfört projektet. NCC och Siab har bidragit med var sitt byggobjekt, och data har lämnats även från Calor VVS och Skoogs VVS. Av de fem byggobjekten som studerades 1995/96 hade de flesta - utöver kontor - hallar eller verkstäder med stora fria ytor. Mängderna av restprodukter genererade vid hantering och inbyggnad samt emballaget registrerades enligt AMA-koder, kopplat till mängdförteckning, samt överfördes till MS Excel. För varje sorteringsfraktion kan mängderna restprodukter tas fram i kg eller m3.
Jämförelser mellan ursprungligen kalkylerade mängder av restprodukter och verkligheten visade att:
- spill saknades som inte hade hamnat i behållare, utan i själva verket hade byggts in
- dubbelt så mycket som kalkylerat hamnade i behållare för blandat avfall samt för wellpapp och kartong.
Man kan sänka kostnaderna med 15 - 35 % genom att källsortera. Information och bra skyltning är synnerligen viktigt.
Mest effektivt är att minska mängden restprodukter genom förebyggande insatser. I inköpsarbetet bör det krävas av leverantörer och underentreprenörer att de minimerar emballage eller använder returemballage. Konfektionerat material bör användas i ökad utsträckning.